Västervik är bland de sämsta på HBT-frågor
Enligt RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigade, har homosexuella, bisexuella och transpersoner svårt att leva ett fullvärdigt liv i många av landets kommuner och Västervik får bottenbetyg i deras undersökning.
- Det är riktigt dåligt, säger Sören Andersson, förbundsordförande för RFSL.
Kalmar län är också, enligt undersökningen, det län där antalet brott med homofobiskt motiv är allra störst i förhållande till folkmängden. RFSL anser att något måste göras för att förändra människors attityder till homosexualitet och att livsvillkoren för homosexuella, bisexuella och transpersoner i Sverige måste förändras.
Det man har tittat på i undersökningen är: skolan, kommunens verksamhet och personal, hbt-samhällets infrastruktur, frekvensen brott med homofobiskt motiv och allmänhetens attityd till homosexuella. I alla kategorier får Västervik riktigt dåliga betyg.
- I kategorin hbt-samhällets infrastruktur har vi bland annat tittat på andelen öppet homosexuella och då har vi gått efter vårt eget medlemsregister. I Västervik finns bara två stycken medlemmar, och endast ett registrerat partnerskap i kommunen, säger Sören Andersson.
Något som han tycker är väldigt lite för en stad av Västerviks storlek.
- Det tyder på att hbt-personer inte känner sig trygga nog att leva öppet, och antingen flyttar de därifrån, eller döljer sin sexuella läggning. Så är det ofta i de orter där man inte lyfter fram de här frågorna.
- Söker man på Västervik på QX, eller någon annan site för homosexuella så får man säkert fler än två träffar. Men förmodligen är nog de här personerna anonyma även där.
Det viktigaste att göra nu tycker han är att politikerna i kommunen tar initiativ och ser till att utbilda fullmäktiges ledamöter och nämndordförande i hbt-frågor.
- Det handlar väldigt mycket om utbildning. Har man inte kunskap i frågorna är det svårt att göra någonting, säger Sören Andersson.
Förutom att utbilda kommunalpolitiker tycker han att det allra viktigaste är att utbilda skolpersonal.
- Om vi vill ha en värld där alla räknas lika mycket måste vi börja i skolans värld, säger han.
Västerviks kommunalråd Harald Hjalmarsson (m) håller med om att utbildning är bra, men att det är svårt att utbilda alla i varje enskild fråga.
- Vi har ett mångfaldsprogram i kommunen och jag tror det är bra att det finns ett samlat dokument som inbegriper flera diskrimineringsfrågor, till exempel religion och etnicitet, säger han.
- Det blir lite spretigt att göra en sådan insats för varje enskilt område.
Däremot tycker han att det kan vara värt att titta lite extra på just hbt-frågorna när mångfaldsprogrammet nu ska revideras.
- En del kritik är säkert befogad och vi kanske måste se hur vi använder oss av vårt mångfaldsprogram.
Så jobbar vi med nyheter