Michael Carlsson på Kustcamp är kritisk till lönenivån i det nya lagkravet.
Alla invandrare som ansöker om nytt eller förlängt arbetstillstånd måste ha en lön motsvarande medianlönen i Sverige, idag runt 27 000, för att få stanna i landet. Den nya lagen började gälla den 1 november och syftar till att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen eftersom det "i många fall handlar om arbete som i stället skulle kunna utföras av personer som redan bor i Sverige" enligt regeringens beslut.
Michael Carlsson är vd på Kustcamp, som har ett tiotal året-runt-anställda och ett 60-tal säsongsanställda. Han är kritisk till det nya lönekravet.
– Vi har jättesvårt att rekrytera under sommarhalvåret som det är. Det här kommer säkert bidra till att det blir ännu besvärligare att få in folk.
På Kustcamp tjänar medarbetarna enligt kollektivavtal, och 27 000 inte är en lönenivå man har möjlighet att erbjuda sin sommarpersonal. Medianlönen för restaurang- och köksbiträden var under fjolåret 25 100, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB).
Michael Carlsson förstår syftet med lagen men anser att den är stelbent utformad.
– I Sverige tjänar man olika mycket i olika branscher. Att hantera det på det här sättet är fruktansvärt olyckligt. Hotell- och restaurangbranschen är en ingångsbransch med lägre löner än i många andra branscher. Många har det som första jobb. Det här gör det i stort sett omöjligt att komma in.
Vad kan lönekravet få för konsekvenser?
– Vi har ju varit på gränsen till om vi kan öppna en del av våra sommarrestauranger redan tidigare. Det kan bli det här som triggar så att vi inte kan öppna en av restaurangerna. Jag tror att det här kommer få jätteoönskade konsekvenser i vissa branscher, till exempel i vår bransch och inom vård- och omsorg.
Många inom restaurangbranschen tjänar under den svenska medianlönen.
Inom Kustcamp har flera personer varit anställda halvårsvis på arbetstillstånd under de senaste åren. Några av dem är nu svenska medborgare och har hittat sin plats i det svenska samhället.
– Det har varit ett sätt för människor att få en ny framtid, samtidigt som de har bidragit till samhället. Nu stänger vi den möjligheten med ett lönekrav som inte ligger på snittet i branschen. Det här är skadligt för både samhället, företagen och individen.
Utöver sitt vd-uppdrag är Michael Carlsson även ordförande för Svensk Camping, och sitter med i styrelsen för branschorganisationen Svensk Turism. Han upplever att många branschorganisationer försökt påverka i frågan, men att det varit svårt.
– Eftersom den har sin grund i regeringsuppgörelsen är den inte särskilt påverkbar, känns det som.
Elias Besheri på Mocca Deli intar en neutral hållning till det nya lönekravet på arbetskraftsinvandrare.
Vi pratar även med krögaren Elias Besheri, som bland annat driver Mocca Deli i Västervik. Han intar en mer neutral hållning till det nya lönekravet. I hans verksamhet finns personer som har arbetstillstånd, och som kommer att beröras av lönekravet längre fram när deras tillstånd löper ut och måste förnyas. Då får man anpassa sig efter det lagkrav som finns, menar Elias Besheri. Han tycker att det är rimligt att det ställs vissa lönekrav på de personer som har arbetstillstånd.
– Ska man kunna försörja sig här så behöver man också ha en bra lön. För vår del är det inga konstigheter, säger Elias Besheri.
Han höjer samtidigt ett varningens finger för att man inte vet vilka konsekvenser det nya lönekravet kan få.
– Vi är i stort behov av arbetskraft, det är många branscher som skriker efter folk.