Världen behöver att USA undviker nya misstag

I många länder bestäms mänskliga rättigheter av vad som passar makthavarna. Men även stater som bekänner sig till frihet och demokrati, i vår mening, begår övergrepp. Störst är risken i tider av inre och yttre hot. 7 december 1941 anföll Japan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Den 19 februari året därpå undertecknade president Franklin D. Roosevelt en order som ledde till 120 000 japansk-amerikaner internerades i koncentrationsläger, i Kalifornien och andra delstater i västra USA. Det var likadant i Canada. Människor berövades sin frihet enbart på grund av sitt ursprung. De betraktades som en risk, inför hotet av en japansk invasion. Detta hände i en rättsstat och det blev överklaganden. Men högsta domstolen förklarade att interneringen inte innebar kränkning av grundlagens förbud mot att beröva människor friheten utan laga dom. President Roosevelt förknippas inte med brott mot de mänskliga rättigheterna, utan i högsta grad tvärtom. Han ledde USA i befrielsen av både Europa och Asien från tyrannier.Interneringen hävdes 1944. 1968 började staten betala ut ersättning för förlorad egendom. 1988 satte president Ronald Reagan sitt namn under en lag i vilken kongressen bad japanskamerikanerna om förlåtelse. Det som hade skett skylldes på "rasfördomar, krigshysteri och brist på politiskt ledarskap". Ett av syftena med lagen sades vara "att göra mer trovärdigt och uppriktigt varje uttryck av USA för oro rörande människorättsbrott som begås av andra länder". Drygt 20 år senare befinner sig USA i en liknande situation. 11 september 2001 skapade en stämning som ledde till övergrepp, i USA och från Guantanamo till Abu Ghraib. Bland aktivisterna bakom Barack Obamas seger i fjol förmärks en vilja att gå till rätta med de ansvariga. Men Obama väljer sina strider. Han kan inte, om han vill behålla sin auktoritet i säkerhetsfrågor hemma och utomlands, uppfattas jaga företrädare för den förra regimen för brott mot de mänskliga rättigheterna. För hans del duger folkets dom i valet. Han vill vända blad. Men Vita huset går balansgång. Nationella underrättelsechefen Dennis Blair säger att å ena sidan skall "de där teknikerna" (tortyr) inte brukas i framtiden. Å andra sidan tänker staten försvara dem som använde teknikerna.Det dröjde långt efter andra världskriget och försoningen med Japan innan USA var moget att kalla behandlingen av japanskamerikanerna "ett misstag". 1988 sa president Reagan att det inte passade sig att sätta sig till doms över dem som gjorde misstaget, för det var en tid när nationens överlevnad stod på spel. Frågan är om samma inställning gäller i dag, till dem som drabbats av frihetsberövande och andra kränkningar efter 11 september 2001. Det officiella USA har slutat använda begreppet kriget mot terrorismen. I praktiken fortsätter det, men långt från USA. Kan Obama skydda USA mot nya attentat typ 11 september kanske han kan övertyga amerikanerna om att något kan göras för att undvika nya misstag, nästa gång nationen känner sig hotad. Ett syfte, precis som 1988, vore att göra USA:s kritik av andra länders människorättsbrott mera trovärdig. Något världen sannerligen behöver.

Världen behöver att USA undviker nya misstag

Det officiella USA har slutat använda begreppet kriget mot terrorismen. I praktiken fortsätter det, men långt från USA. Det skriver Bo Ture Larsson i dagens utrikeskolumn.