- Att använda bekämpningsmedel är inte det roligaste i jobbet som bonde, jag ser det som att ta medicin, säger Torvald Carlsson som brukar gården tillsammans med hustrun Ingrid Erlansson.
- Vi brukar 100 hektar åker. Av detta är 90 hektar spannmål och så lite vall. I princip sprutas all spannmålsareal.
Sammanlagt används runt 25 olika preparat, men alla används inte alla år, kanske hälften.
De flesta av preparaten används mot ogräs i spannmålen och man använder olika blandningar. Några används sällan, till exempel i vallinsådd. Men i stort sett hela arealen ogräsbehandlas en gång i grödan.
- Sedan är det preparat mot svamp som mjöldagg, bladfläcksjuka med mera, säger Torvald Carlsson. Oftast bara en gång i grödan och inte varje år. Här används blandningar och man byter preparat årligen för att undvika resistens. Bara sällan behandlas samma gröda två gånger.
- Dessutom använder vi insektspreparat. Här varierar användningen ännu mer beroende på vilka insekter som frodas. Det kan vara bladlöss, fritfluga i havre och så vidare.
- All sprutning är behovsanpassad och i vårt fall sker i stort sett all behandling enbart efter kontakt med vår rådgivare Fredrik Johansson på Hushållningssällskapet.
Det är inte bara att spruta på. Användningen regleras i en rad bestämmelser om exempelvis skyddsavstånd till känsliga miljöer. All behandling skall dokumenteras i en journal där alla uppgifter som datum, skifte, preparat, dos, väderförhållanden, avstånd till skyddsobjekt med mera, ska finnas.
- Det blir några tätskrivna A4-sidor varje år, säger Torvald Carlsson. För att överhuvud taget få utföra behandling måsta man gå en kurs och den gäller fem år och dessutom måste växtskyddssprutan vara besiktigad.
- För vår del har användningen av preparat varit ganska konstant över tiden. Jag undrar om inte en stor förklaring till minskningen i mängd preparat för landet är att det för ett antal år sedan kom nya lågdospreparat. För ogräspreparat kunde dosen gå ner från kanske tre liter per hektar till 20 gram per hektar. Då är det lätt att redovisa minskningar.
- Om man väljer att inte behandla mot svamp till exempel så behöver det inte innebära att det blir "giftfritt". Vi behandlar vissa år kornet med svampmedel för att få en friskare halm. Dålig halm kan, om man har otur, mögla och svamptoxiner bildas. De kan vara mycket giftiga och orsaka stora störningar på djuren.