Johan Liliequist är överläkare på ortopeden i Västervik.
Johan Liliequist är överläkare på ortopeden i Västervik. Han menar att man just nu inte är så kännbart drabbade. Med betoning på just nu. Han bortser inte från att situationen kan bli annorlunda framöver.
– Vi vet ju att vi har en stor vårdskuld i regionen som helhet och att den är snedfördelad. I söder är den värst och i norr, hos oss, är den något mindre. För att hela regionen ska ha en god och jämlik vård krävs att vi hjälps åt.
Vad kan det komma att innebära för Västerviks del?
– Att det inte är uteslutet att vi i norra och mellersta länet, i Västervik och Oskarshamn, får ta emot patienter från söder framöver. Det finns arbetsgrupper som jobbar specifikt med den här planeringen nu. Det har en hög prioritet i regionledningen.
Vad kan detta, mer konkret, betyda för Västerviksbornas del? Det vill säga om ni, på ortopeden i Västervik till exempel, får ta emot fler patienter från Kalmar? Kan det innebära att Västerviksborna får stå tillbaka lite grand?
– Även om vårdskulden är hög även i vår region så ligger vi bra till jämfört med många andra regioner. Vi har kontroll på kön och på situationen. Jag känner ingen oro för invånarnas del. All akut vård och alla akuta operationer har genomförts under pandemin precis som innan pandemin. Det är den planerade vården som fått anstå.
Hur är reaktionerna från de patienter som nu får vänta längre än normalt på sin operation?
– I stort sett alla har förståelse. Det är ytterst få som inte förstår vidden och konsekvenserna av den globala pandemin, säger Johan Liliequist.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Johan Rosenqvist förklarar att det årligen genomförs cirka 15 000 planerade operationer på de tre länssjukhusen: Västervik, Kalmar och Oskarshamn.
– I september i år hade vi cirka 3 800 patienter på väntelista för operationer av olika slag, vilket kan jämföras med ungefär 3000 i september 2019, det vill säga innan pandemin bröt ut.
Han poängterar att siffrorna är ungefärliga.
Ortopedin är ett av de medicinska områden där patientköerna växt mest under pandemin.
Två kösamordningsgrupper arbetar nu med att se till att "rätt patienter" opereras med hänsyn tagen både till prioritetsordning och väntetid, förklarar han.
– Det har blivit en obalans inom regionen under pandemin. Köerna har vuxit mest i söder, där man fick stänga ner mer av den ordinarie verksamheten för att arbeta med intensivvård av covidpatienter. Nu måste vi skapa jämlikhet inom regionen igen, säger Rosenqvist.
– Vi strävar efter att väntetiderna ska vara lika över länet. Alla invånare ska prioriteras lika, oavsett var man bor.
Hur ser tidsplanen ut? När och hur ska man komma i kapp med den vårdskuld som har byggts upp?
– När går inte att säga. Det kommer att ta lång tid, som sagt var, och det är inte meningsfullt att försöka ange någon tidsplan, menar han.
– Vi använder de resurser vi har. Och när det är möjligt kan patienter komma att erbjudas operation någon annanstans i landet. Alla regioner har ju mycket arbete att göra för att komma i kapp och kommer att hjälpas åt när det är möjligt.
Kan det bli fråga om att ta in fler hyrläkare för att snabba på processen?
– Nej, inte i någon högre grad än före pandemin. Det är inte heller specifikt läkare som är den begränsande faktorn utan hela team. Viss kompetens kan vi överväga att ta in extra. Men det är komplext och många faktorer som samverkar.