Vård för dem som har råd

- Vi kan inte ge några löften, vi måste se till helheten och ska undersöka om vi kan göra någon samordning med sjukgymnasterna som kanske kan göra ett likvärdigt jobb, säger landstingsrådet Lena Segerberg från Västervik.I Västervik har det under två år pågått ett försök med stöd till behandling med naprapati. Remisserna har skrivits ut av läkare eller sjukgymnast. Det har kostat landstinget 600000 kronor. Den utvärdering av verksamheten som nu gjorts visar att 88 procent av patienter med nack- och ryggbesvär blivit avsevärt bättre. Samtidigt har antalet sjukskrivningar minskat med elva procent och andelen patienter som använder läkemedel har minskat med 22 procent.Christina Glemmes vårdavtal med landstinget har gällt på halvtid. Totalt har det blivit drygt 1000 behandlingar.- Efterfrågan är oerhört stor och det har visat sig att vi når stora framsteg på korta behandlingsperioder, säger Christina Glemme.Hon hoppas givetvis att landstinget även fortsättningsvis skriver vårdavtal. Utan vårdavtal kostar varje behandling 380 kronor per gång. Hon vill att mottagningen ska vara öppen för det stora flertalet och inte bara finnas för de som är privilegierade och exempelvis får ekonomiskt bidrag från sitt företag.- Jag tycker att alla ska kunna söka vård på lika villkor. Utan vårdavtal upplever många att det blir för dyrt.Intervjuerna med närmare 100 personer visar att 94 procent tycker att behandlingen med naprapati är bra. 72 procent tycker den är bättre än sjukgymnastik. Men många av patienterna har inte råd att betala fullt ut för en naprapat fast att behandlingarna skulle behövas.Bakom landstingets utredning står Gunnel Nilsson som i sin utvärdering också svarar på frågan om naprapatin ger något mervärde för patienterna.- Ja, och värdet visar sig i form av mindre besvär och smärta, mindre läkemedelskonsumtion och bättre förmåga att utföra ordinarie sysslor och öka arbetsförmåga.Då återstår frågan om mervärdet är så stort att naprapatin ska stödjas med skattepengar. Där är svaren lite mer svävande. Gunnel Nilsson konstaterar att majoriteten av patienterna som söker naprapat upplever att de inte blivit hjälpta hos sjukgymnasten.- I så fall torde naprapati vara en sådan alternativ behandlingsform som bör införas i landstinget, skriver hon.Men Lena Segerberg är än så länge avvaktande. Hon menar att det krävs ett helhetsperspektiv och mer utredning kring sjukgymnasternas roll innan det går att avgöra om landstinget ska skriva vårdavtal med naprapater.- Vi ska lägga in frågan om naprapatin när vi ser över sjukgymnasternas verksamhet, säger hon.