Var tredje skolbänk står tom

Det går allt färre elever i grundskolorna ute på landet. Om nedåtspiralen fortsätter finns risken att skolorna hålls vid liv på bekostnad av kvaliteten på barnens utbildning. Därför har kommunen startat en utredning om vilka skolor man ska ha kvar. Utredningen ska vara klar i oktober. Om utredningen visar att barnens utbildning drabbas av att halvfulla skolor hålls öppna är moderaterna och socialdemokraterna öppna för förändring. I klartext, små skolor med knappt några elever kan läggas ner. Men det kan lika gärna bli så att nya skolor öppnar där det behövs. Jämför man elevantalet och storleken på byskolorna med Gamleby och Västervik ser man snabbt att det är mer trångt i tätorterna än ute på landet. Räknar man kvadratmeter per barn har stadsbarnen mellan tio och 20 kvadrat var i skolan. Barnen på landsbygden har mellan 25 och 50 kvadrat var. Detta kostar givetvis en hel del pengar. Och ju dyrare lokal per elev, ju svårare blir det för politikerna att motivera varför en skola ska vara kvar. - Vi har haft ett stort elevtapp och måste anpassa oss efter det. Då ska kvaliteten på utbildningen vara överordnad. Det skulle förvåna mig om utredningen inte leder till någon förändring. Man kan inte utesluta att man i slutänden måste stänga en skola. Och man kanske måste öppna en på ett annat ställe, säger Katarina Andersson (M) i barn- och utbildningsnämnden. Gunnar Jansson (S) är inne på samma spår. - Jag vill inte ha några förutfattade meningar om utredningen kan leda till nedläggningar av skolor, men kvalitet är allra viktigast. Det är våra barns framtid det handlar om. Varken Andersson eller Jansson tycker att man kan behålla en liten skola till vilket pris som helst, det blir varken bra för barnen eller ekonomiskt. - Den sociala biten med kamrater är viktig. Är skolorna för små kan man bli ganska ensam i en åldersgrupp, säger Jansson. Mats Hugosson (C), ordförande för nämnden, är mer försiktig när han uttalar sig. - Min grundinställning är att skolan utöver skola är en samhällsservice, man måste titta på vilka effekter det skulle få för samhället om en skola läggs ner. Att vissa skolor har för stora lokaler är han dock medveten om. - Vi ser ju att vi måste nyttja våra lokaler på ett bättre sätt, men det behöver inte betyda att man lägger ned skolor, utan att man avvecklar eller hyr ut delar av skolor.

Var tredje skolbänk står tom

Kommunens två största partier är öppna för att lägga ner skolor, om det behövs för att göra utbildningen bättre.