Var sjunde kommun tar betalt för skolmat

Västervik är inte ensamt om att ha inför det kontroversiella beslutet att ta betalt för skolluncherna på gymnasiet.
I en sammanställning gjord av facktidningen Kommunaktuellt har tio kommuner infört avgifter bara i år.
Totalt innebär det att 39 av landets 290 kommuner tar betalt för skolmat.
I Västervik möttes förslaget av hård kritik från vänstersidan. Tittar man på riket är det visserligen övervägande borgerligt styrda kommuner som infört avgifterna, men det finns också socialdemokratiskt styrda kommuner som gått samma väg.
Storleken på avgifterna varierar kraftigt. Dyrast i landet är Lidingö tätt följt av Vaxholm, som tar ut 1100 kronor respektive 1050 kronor per termin.
I en kommun, Orust, kan eleverna bara lösa måltidskort per läsår. Det betyder en stor utgift på hösten på 1780 kronor.
Ett antal kommuner, dock inte Västervik, erbjuder servicen att den som inte vill lösa terminskort kan köpa enstaka luncher. Lunchpriset varierar dock kraftigt. Från sex kronor upp till 17 kronor.
Om man ska rangordna kommunernas avgifter hamnar Västervik i den dyrare tredjedelen.
Exakt placering beror på hur man ska värdera Täby kommuns priser. Täby har inga terminskort. Istället tar man 15 kronor per lunch. Det är ungefär dubbelt så dyrt som om man delar Västerviks terminspris med antalet skoldagar. För den som bara äter skolmat någon gång i veckan blir Täbys modell trots det billigare.
En invändning mot Västerviks terminskort har varit att det finns elever som på grund av praktik eller inte annat kan äta på skolan alla dagar.

Lidingö 1100 kr
Vaxholm 1050 kr
Färgelanda 900 kr
Mellerud 900 kr
Tanum 890 kr
Orust 1780 kr/läsår
Uddevalla 850/900 kr
Motala 800 kr
Vellinge 800 kr
Munkedal 750 kr
Västervik 750 kr
Priserna är för en termins skolluncher.

Var sjunde kommun tar betalt för skolmat

Allt vanligare att kommunerna kräver betalt för luncherna på gymnasiet.