Var femte politiker har hoppat av sedan 2018: "Oj!"

I Västervik har fler än var femte ordinarie politiker i fullmäktige lämnat sin plats sedan 2018.

Bild på kommunfullmäktige i Västervik och dess ordförande Sverker Thorén (L). Enligt Thorén är de 13 avhoppen den senaste mandatperioden inte särskilt anmärkningsvärda. Det som förvånar honom är att fler än hälften av avhoppen skett från politiker som stod högt upp på listan på valsedeln 2018.

Bild på kommunfullmäktige i Västervik och dess ordförande Sverker Thorén (L). Enligt Thorén är de 13 avhoppen den senaste mandatperioden inte särskilt anmärkningsvärda. Det som förvånar honom är att fler än hälften av avhoppen skett från politiker som stod högt upp på listan på valsedeln 2018.

Foto: Ulrik Alvarsson/montage

Västervik2022-01-30 20:00

Valet 2022

Västerviks fullmäktige har 57 platser. Sedan valet 2018 har Valmyndigheten totalt fått in 13 uppsägelser från ordinarie ledamöter, som hoppat av, av olika orsaker. 

Vi ringde upp fullmäktiges ordförande Sverker Thorén (L) som fick sitt första lokalpolitiska uppdrag 1985.

– Min standardreflektion, likt andra mandatperioder, är att det politiska arbetet i nämnder, styrelser och fullmäktige nog inte är som många tänker sig. 

Han framhåller att det å ena sidan faktiskt går att få mycket uträttat som lokalpolitiker. Å andra sidan tycker han inte att fullmäktige ska ses som ett allmänt debattforum, utan som det beslutsfattande organ det faktiskt är.

– Normalt är det så att folk kommer in och har en bild av vad fullmäktige är. Sedan går saker inte så snabbt som man har tänkt, och det kräver rätt mycket. Det är mycket att läsa in sig på och fortbilda sig i, man ska delta i gruppmöten, och så vidare, säger han. 

– Sedan händer det saker i människors liv, unga kanske börjar studera eller flyttar, och är man äldre måste man ju få dra sig tillbaka. 

undefined
Västerviks fullmäktige har 57 platser, och Valmyndigheten har totalt fått in 13 rapporterade avhopp från ordinarie ledamöter sedan valet 2018, fram till 7 januari 2022. Av de 13 avhopparna var könsfördelningen från början 7 kvinnor och 6 män. Nu är könsfördelningen bland efterträdarna 2 kvinnor och 11 män. "Det är olyckligt", säger Thorén.

Däremot är han orolig för ett alltmer polariserat tonläge.

– Både i rikspolitiken, lokalpolitiken och i sociala medier finns en ton och en debatt som har blivit alltmer upptrissad och icke-faktabaserad. 

Det ställer högre krav på både väljarna, som ska sålla i politikernas budskap, och på personer som funderar på att engagera sig politiskt, menar han.

– Demokrati är mer intellektuellt reflekterande än vad som syns, många gånger. Och tonläget kan sprida en rädsla för att delta i politiken.

Åter till avhoppen: 

8 av 13 avhopp har skett från personer som varit topp 5-namn på partiernas listor 2018. 

– Oj! 

– Ja de kanske inte heller ställer upp på det hårdare debattklimatet, och användandet av "alternativa fakta" som generellt präglat den politiska debatten på olika nivåer, resonerar han. 

Samtidigt tillägger han att listplatserna inte är avgörande – personer långt ner på valsedeln kan få politiska uppdrag om de får många personröster.

Av de 13 avhopparna var könsfördelningen från början 7 kvinnor och 6 män. Nu är könsfördelningen bland efterträdarna 2 kvinnor och 11 män.

– Det är olyckligt, något annat kan man inte säga. Vi ska ju spegla mångfalden i samhället, så gott som möjligt. Det finns ju diskussion i alla partier om varvade listor, men det måste ju vara individer som vill och är beredda att satsa, säger han. 

Avhopparna

De ordinarie som lämnat är: 

Christin Rampeltin (M), Peter Johansson (M), Gustaf Molin (M), Emma Johansson (C), Nina Berge (L), Jessica Kristiansson (S), Sharad Bhatt (S), Andreas Rindbäck Wallin (V), Carin Skoog (V), Christer Molin (SD), Monica Hilmeryd (SD), Yvonne Edvardsson (SD), Johannes Regell (SVP). 

Varken Kristdemokraterna, Miljöpartiet eller Westerwikspartiet har rapporterat några avhopp från ordinarie ledamöter. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!