Pattebo. Där har ni det. Upprinnelsen till den här texten. Innevånarna i Pattebo måste vara lagom trötta vid det här laget. På kommenterar och på reportrar som gör sig lite lustiga. Men det är en bra ingång Patteboingar. Härmed bes om ursäkt.
Det är svårt att veta var man ska börja, Tjust är stort och orterna och gårdarna med intressanta namn många. Vi följer vägen mot Locknevi via Hummelstad och Blackstad, bara för att avgränsa området och börja någonstans. Det är en fin väg, så varför inte.
Inte så långt från Hummelstad ligger gården Svartsmörja. Det väcker onekligen tankar om allt möjligt spännande men verkar vara en plats som handlat mycket om svartmalm. Ortsnamnsregistret från Uppsala Universitet lämnar inget svar, även att undertecknad tjatar ner en professor till källararkiven för att snoka lite ytterligare. Svartsmörja är en gård vilket gör undersökningarna svårare. Som tur är finns internet och äldre män med genuina gissningar. Ingemar Jönsson bor i Svartsmörja och kan sprida lite ljus över frågan.
- Jag har hört att det handlar om svartmalm på något sätt. Det är möjligt att det bröts malm här. Jag har inte hittat några tydliga tecken på min mark men några indikationer i naturen som kan visa på någon slags brytning.
Helt otroligt är det inte. Om svart syftar på malmen verkar "mörja" ha med krossade bergarter att göra. Om de blandas med jord kallas sörjan för mörja. Inte särskilt vetenskapligt kanske men så verkar det vara.
När det kommer till ortsnamn går det att göra det väldigt svårt för sig om man vill. De delas in i undergrupper, och följer massor av komplicerade mönster. Vi gör det enklare och fokuserar mest på ändelser. Ändelsen, -bo, -strand och liknande är alla så kallade "efterled" i det här sammanhanget. Efterled finns det gått om. De flesta härstammar från 1300-talet. Det är i alla fall det vi vill tro. Som vanligt har vi väl skarvat lite, och kvalificerade gissningar verkar det finnas gott om.
Men faktum kvarstår, många av våra svenska ortsnamn är efterlevande konstruktioner av riktigt tidiga bosättningar. Från en tid då särdrag, eller bara drag i naturen, fick ge namn åt ställen för att ha en gemensam referensram.
Religionen band människor samman och religionens påverkan märks på våra ortnamn i Tjust. Gamla gudar har fått lämna efter sig ett, på kartan poetiskt eftermäle, en blick tillbaka genom tiderna. Odensvi, där Oden anspelar på asagudarnas anfader och efterledet -vi står för offerlund eller helig plats betyder ungefär "Odens offerplats". Vi får anledning att återkomma till -vi när vi närmar oss slutmålet för vår resa.
Många av våra ortsnamn tillkom faktiskt på vikingatiden även om de flesta är från tidig medeltid. "Hammar" är ett exempel på efterled vars betydelse ändras beroende på när det uppkommit. Under vikingatiden betydde det "stenig hög" ungefär, senare i och med teknisk innovation kom det att betyda "industrianläggning med vattendriven hammare", kanske inte lika spännande, om än mer informativt. Hammar förresten. Ordet "hammare" kommer från "hamar" som betyder "stenig backe", innan järnets upptäckt gjordes nämligen hammare av sten. Så nu vet ni det.
Men hur är det med Pattebo då?
Jag kan inte trösta med något riktigt svar angående betydelsen. Inget svar som är vetenskapligt fastställt i alla fall. Enligt Svenska ortsnamnsregistret från Uppsala Universitet så har ingen tolkat namnet även om det finns med i databasen. För oss nyfikna kanske Roland Eriksson från just Pattebo, det ligger nära Blackstad, kan sitta inne på svaret. Han äger en av de två gårdarna i Pattebo och har en teori.
- Jag har hört att namnet ska komma från ordet "pate" som ska vara ett flätat fiskeredskap, en slags mjärde och nät som är tillverkat av ene eller något sådant.
"Pata", som är den korrekta benämningen kan dialektalt bli "pate". Det är inte ovanligt att det händer. Efterledet -bo kommer ursprungligen från "boda" som syftar på bodar vid slåttermark. Det förekommer från vikingatiden och fram till medeltiden och efter. Senare fick -bo betydelsen "bebyggelse". Betydelsen varierar med tiden vilket komplicera saker och ting men Pattebo kan betyda "bodarna där man fiskar med pata" på ett ungefär.
-Har du din moderna järnhammare med dig?
- Nej fan, den glömde jag vid Pattebo.
- Du menar där borta vid bodarna där man brukar fiska med pata?
- Jajjemen!
Det kan ha gått till så, vem vet?
Nu är vi framme vid Locknevi, en gammal bygd med anor. I texter från 1300-talet omnämns det som Ludhkonuwi. "Ludet" är det som är beväxt och fertilt, så beroende på vem man frågar kan betydelsen vara "offerplats för frukbarhetens/växtlighetens gudinna. Vi-ortsnamn är bland de äldsta i Sverige och tillkom ofta runt tiden för Kristi födelse, det vill säga år 0.
Det finns massor att förkovra sig i, det blir mer och mer intressant ju mer man håller på. Ortsnamnen i Tjust är många och lite typiska för vår del av Småland då vi har mycket gemensamt med Östergötland. Bygden har även mycket att bjuda på grund av traktens rika historia. Så nu är det dags att börja gräva själv, fram med en karta och bibliotekskortet, mysterierna finns därute. Någonstans runt Hjorted antagligen.