Farbror Melker åker häst tillsammans med sin ägare Marielle Friman och undersköterskan Linnéa Bohman Svensson.
Det är lunchtid. Farbror Melker står i sin hästtransport och vilar. Han har redan varit på plats i en och en halv timme.
I förmiddags var han på promenad tillsammans med några av de boende och vid en bänk träffade han en man som inte ville sluta prata.
En trappa upp ligger Ingrid och vilar i sin säng. Hon vet ännu inte om att hon ska få besök av en häst.
Farbror Melkers ägare Marielle Friman har också haft lunch. Hon öppnar dörren till hästtransporten, leder ut hästen Melker och går mot äldreboendets entré.
Farbror Melker backar in i hissen. Han är van. Han har tränat på att åka hiss i över ett års tid.
– Vi ska hitåt, säger undersköterskan Linnéa Bohman Svensson när hissdörren öppnas en trappa upp.
En bit bort i korridoren bor Ingrid.
Hon ligger i sängen och vilar och lyser upp när Farbror Melker kommer fram till henne. Han ställer sig nära, blundar nästan, vilar mulen mot hennes arm, hon klappar honom.
– Så fin, så fin, säger hon.
Ingrid berättar att hon själv haft hästar men hon minns inte längre vad de hette. Men det var vid Casimirsborg.
Farbror Melker hälsar på Ingrid.
Ingrid vill inte att Melker ska gå. När hon får frågan om hon vill att han ska komma tillbaka säger hon:
– Ja tack.
Farbror Melker går bort mot hissen.
På bottenvåningen väntar Gunhild. Det har hon gjort sedan lunchen.
Gunhild sträcker armarna mot hästen, lutar sig fram och pussar honom. Hon har längtat. Och väntat.
– Du har ett väldigt taskigt namn, säger hon en stund senare.
– Du är inte en Farbror Melker, du är gullig.
Gunhild har väntat och längtat. Äntligen får hon träffa Farbror Melker.
Marielle tar fram en liten Pippiryggsäck. I den finns diadem, borstar, kammar och en lila fjäderboa. Nu ska Melker pysslas om och göras extra fin. I dag är det nämligen Alzheimersdagen och det ska uppmärksammas lite extra på Vapengränd med tårta och kaffebröd.
Gunhild slänger boan kring Melkers hals. Han får en grön rosett i manen och en svart hatt på huvudet. Många har samlats i dagverksamhetens lokaler och de hjälper också till.
– Så snäll han är, säger Gunhild.
Farbror Melker är lugn och försiktig. Hans ägare Marielle Friman berättar att han busar en hel del hemma men inte här. Han jobbar också som ridskolehäst på Marielles Stall Viljebacken i Verkebäck.
Marielle Friman stänger till hästtransporten. Nu ska hon och Farbror Melker besöka Ingrid en trappa upp. Enhetschefen Karin Englund och hunden Vera kommer och möter.
Det är enhetschefen Karin Englund som har tagit initiativ till hästbesöken. Hon hade hört talas om Marielle Frimans tidigare påhälsningar på kommunens äldreboenden, bland annat Luciatåget till häst som besökte flera äldreboenden 2020 och hon har själv häst.
Men det här är något annorlunda. Hästen Farbror Melker och Marielle Friman kommer att besöka Vapengränds äldreboende varannan onsdag fram till årsskiftet och vara på plats både före och efter lunch. Det är en rejäl satsning.
– Jag vill satsa på ett närmare samarbete och något återkommande, som vi kan utvärdera. Det ger större möjligheter, säger Karin Englund.
De återkommande besöken gör det möjligt för Farbror Melker och Marielle att göra besök hemma hos de äldre.
Marielle Friman leder in Melker. Ingrid ligger och väntar i sängen.
– En del kanske inte vill eller har förmågan att gå ut och då kommer Melker till dem, säger Karin Englund.
Besöken anpassas till vilka behov som finns. Om någon behöver gåträna så kan Farbror Melker vara med. Han följer också med på både tipspromenader och vanliga promenader. De boende får möjlighet att kamma, borsta, klappa och gosa, något som kompletterar den vanliga finmotorikträningen med sjukgymnasten.
– Besöken gör så himla mycket. Det är underbart att få se det här. Tänk vad lite det är som behövs för att få härlig glädje i livet, säger undersköterskan Cathrin Karlsson som utbildar sig till Silviasyster, en specialistutbildning i demensvård för undersköterskor.
Karin Englund håller med, hon berättar att blir så rörd av alla fina möten mellan de boende och Farbror Melker.
– Det är så otroligt fina möten. Att få se lyckan när Melker kommer på besök. Jag är så stolt och glad. Det är helt fantastiskt vad Farbror Melkers besök gör med oss människor, säger Karin.
Det är inte varje dag Ingrid får besök av både hund och häst. Hunden Vera och Karin Englund hälsar till vänster och Farbror Melker och Marielle Friman till höger.
Själv har hon med sig sin hund på jobbet.
– Jag har sett med egna ögon vilken glädje min hund Vera sprider. Jag kan verkligen se vad det betyder.
Personer med demens tappar ofta förmågan att kommunicera, förklarar Karin.
– Men när de träffar Vera eller Farbror Melker så börjar de prata. Och de slutar inte prata utan fortsätter. Det händer någonting. Mötena öppnar upp.
Vapengränd är specialiserat på demensvård och det är en bidragande orsak till att Karin Englund valt att satsa på hästbesök.
– Vi håller på att bygga upp ett specialistteam för personer som är långt gångna i sin demenssjukdom och som behöver ha lite extra omsorg för att hitta en vardag som fungerar, säger hon.
Dags för ett andra arbetspass på Vapengränd.
Marielle Friman hoppas att fler äldreboenden vill ha besök av Farbror Melker framöver. Lindögården i Västervik har redan nappat och kommer att få hästbesök en gång i månaden.
En snabb sökning på nätet visar att Marielle Friman och Farbror Melker inte är ensamma. I Frankrike har terapihästen Peyo bland annat besökt sjukhuspatienter i Calais tillsammans med sin ägare. Och Peyo åker också hiss, precis som Farbror Melker.
– Jag tror absolut att fler boenden i kommunen kommer att haka på och utnyttja det här samarbetet. Vi på Vapengränd får väl vara föregångare, säger enhetschefen Karin Englund.
Farbror Melkers ägare Marielle Friman driver Stall Viljebacken i Verkebäck och där är Melker ridskolehäst. Hon hoppas Engludn på fler samarbeten framöver. Exakt vad det blir får tiden utvisa.
Farbror Melker har haft lunch och vilat. Nu är det dags igen.
Snart är det dags att åka hiss. Farbror Melker är van hissåkare så det är inga problem.
Farbror Melker åker hiss.
Undersköterskan Linnéa Bohman Svensson och Ingrid brukar prata om hästar tillsammans. "Tänk att det till och med är hästar på jobbet." säger Linnéa.
Farbror Melker Marielle Friman Vapengränd
Det är inte varje dag Ingrid får besök av både hund och häst. Hunden Vera och Karin Englund hälsar till vänster och Farbror Melker och Marielle Friman till höger.
Ingrid vill gärna ha besök igen. Farbror Melker och Marielle Friman lovar att komma tillbaka.
Undersköterskan Cathrin Karlsson och Gunhild byter några ord. Snart är Farbror Melker fin.
Farbror Melker behöver ta en paus innan det är fikadags.