Väderkoll på vägbanan på 700 ställen i Sverige

- Utan det här systemet vore vi blinda, säger Dan Eriksson.
Läget på vägarna heter den tjänst på Vägverkets hemsida som är mest använd. Här kan man klicka sig fram till en karta som visa var Vägverket har väderlekskameror uppsatta. Klickar man på en kamera kan man se en stillbild tagen den senaste halvtimmen samt luft- och vägtemperatur, nederbörd och vind.
- Tjänsten har blivit väldigt populär. Som mest har vi haft 200 000 träffar under en dag. Det är klart att det är bra att kunna se hur vägarna ser ut och hur väderförhållandena är innan man ger sig ut på en långresa, säger Dan Eriksson på Vägverket.
Totalt finns det 700 väderstationer på det svenska vägnätet. Det är bara en liten del av dessa som också har en kamera.
- Man kan utifrån väderdata göra sig en ganska klar bild över hur det se ut på platsen, man måste inte ha en kamera överallt.
Även om väderstationerna nyttjas flitigt av vanliga resenärer så är det inte därför de finns. De ingår i Vägverkets vägväder-informationssystem, VVIS.

Liknande system finns runt om i världen, men Sverige var tidigt ute. Redan i slutet av 70-talet började de första mätstationerna byggas. Syftet med systemet är att stödja vinterväghållningen.
- Vi kan följa precis hur ett snöoväder förflyttar sig genom Sverige längs vägarna. Om det är i Göteborg klockan tio på kvällen, i Borås vid elva och Jönköping vid midnatt så kan man vara rätt säker på att det når Linköping framåt ett och Stockholm ytterligare några timmar senare. Det gör att vinterväghållarna kan vara beredda i god tid och göra rätt insatser vid rätt tillfälle.
Mätstationerna består av en stolpe och ett apparatskåp. På stolpen mäts lufttemperatur, luftfuktigheten, vindens riktning och styrka, exakt vilken typ av nederbörd som faller samt daggpunkter.
I vägen ligger en liten sensor ungefär två millimeter under vägytan. Den mäter temperaturen vid vägytan.
- Vi vill ju helst att sensorn ska ligga på vägytan, men det går inte. Vi vill ha en så exakt temperatur som möjligt där och två millimeter är det närmaste vi kan komma i dag. Det är tillräckligt nära.

Mätstationen vid vägen ger en detaljbild av vädret just vid vägytan. Den vägs sedan samman med radarinformation och prognoser från SMHI. Systemet har utvecklats i samarbete mellan Vägverket, SMHI och klimatologiska meterologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
- Allt är pusselbitar som tillsammans ger en så korrekt bild som möjligt av vädret just nu och den närmaste framtiden.
Information från de 700 mätstationerna samlas in automatiskt en gång i halvtimmen, dygnet runt. Informationen finns direkt tillgänglig för kontrakterade entreprenörer och kommuner.

På några få platser har Vägverket monterat en digital informationstavla vid mätstationen. En sådan finns bland annat vid E4 mellan Norrköping och Nyköping. Där anges lufttemperaturen och vägtemperaturen. De är väldigt sällan samma.
- Tavlorna står där mest för ett pedagogiskt syfte. Vi vill att trafikanten ska få en ahaupplevelse, att man ska förstå att även om bilens temperaturmätare visar plusgrader i luften så kan det vara minusgrader på vägytan.
Olika vägar har olika prioritet. En mycket tungt belastad väg som Essingeleden kräver plogning nästan i samma stund som snön börjar falla, medan andra vägar har lägre prioritet.
VVIS tillåter en större regionindelning av väghållningen. Alltså att en entreprenör kan ansvara för ett större område, vilket skapar en effektivare och billigare verksamhet.
- Dessutom har det blivit bekvämare för väghållarna som har jour. Nu kan övervakningen ske hemifrån, det räcker att man har en vanlig dator och internetanslutning. Förr var någon tvungen att sova i garaget eller på vägstationen för att ha tillgång till informationen.
På sommaren släcks alla utom 200 stationer ner.

Väderkoll på vägbanan på 700 ställen i Sverige

700 väderstationer mäter temperatur, nederbörd, vind, luftfuktighet och daggpunkt längs de svenska vägarna. Det är Vägverkets system VVIS som under vinterhalvåret håller koll på väderutvecklingen dygnet runt.