Föhnvindarna gör Västervik extra behagligt på sommaren

De ljumma föhnvindarna höjde årets sommartemperatur på ostkusten. Därför blev det så varmt på ostkusten.

Therese Fougman, meterolog på SMHI, förklarar hur föhnvindarna kommer hit.

Therese Fougman, meterolog på SMHI, förklarar hur föhnvindarna kommer hit.

Foto: Niclas Kindahl

Västervik2024-09-29 16:00

Det blev färre högsommardagar i år än ifjol, här i Västervikstrakten. Alltså dagar då termometern steg över 25 grader. 

2024: 11 högsommardagar. 

2023: 15.

Längre upp i landets ostliga delar var det desto hetare. Uppsala hade 39 högsommardagar och 32 grader som högst. Avvikande och mycket ovanligt var att 16 av de högsommardagarna inföll i maj och september, alltså utanför sommaren.

Det och lite till konstateras när årets sommarväder summeras.

Under sommarmånaderna juni, juli och augusti blev det fler riktigt varma dagar, enligt de 21 mätstationerna i landet.

– När det blir varmt i sydöstra Sverige beror det ofta på föhnvindarna. De västliga vindarna, där luften värms upp när den stiger över Sydsvenska höglandet, förklarar Therese Fougman, meteorolog vid SMHI.

Begreppet föhnvindar kommer ursprungligen från Alperna och används för att beskriva varma och torra vindar. De gör ostkusten till en varm plats att bo på.

Västerviks kommuns mätstation finns i Gladhammar. Där mättes sommarens dygnsmedeltemperatur upp till 17,1 grader, en ökning från fjolårets 16,7.

Där uppmättes en rekordsiffra i år. Lördagen den 13 juli föll det 88,8 millimeter regn under dygnet i Gladhammar.

Det var på många håll en rekordregnig sommar. Vid SMHI:s mätstation i Norrköping slogs det gamla rekordet på 303,4 mm från 2011 med knapp marginal.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!