Blåstång och grönslick är två av de vanligaste algsorterna, där blåstången kan kallas för Östersjöns skog och grönslicken för gräsmattan.
Här lever massor av djur som är viktiga för Östersjöns ekosystem och genom att undersöka algerna kan forskarna se hur Östersjön mår.
I sommar hoppas de på hjälp genom projektet Algforskarsommar. Där kan den som är intresserad bidra med sin egen forskning. Det finns tre olika uppgifter att göra, man kan göra en eller alla tre, en eller flera gånger och på en eller flera olika platser. Allt efter intresse.
Uppgifterna är:
1. Vilka är smådjuren som lever av tång?
2. Gå på jakt efter den ovanliga hösttången.
3. Hur grön kan grönslicksmattan bli?
Alla instruktioner finns hos Östersjöcentrum.
Markus Nord på Naturum Västervik berättar att blåstången är lätt att hitta, den finns i de flesta grunda havsvikar och stenhällar i havsbandet.
– Den har återhämtat sig och tagit sig tillbaka otroligt bra sedan den var på väg utför under 80- och 90-talen.
Grumligt vatten i kombination med att de fintrådiga algerna växte till sig kraftigt och skuggade tången, ledde till att den konkurrerades ut.
För den första uppgiften tipsar Markus Nord om hemsidan havet.nu/livet.
– Där finns de flesta av de djur och växter som vi hittar i vårt marina vatten.
Hösttång är också blåstång, men till skillnad från den vanliga blåstången, som förökar sig under juni och juli, så förökar den sig på hösten.
Här vill forskarna ha hjälp med att undersöka hur utbredd den är och om den ökar eller minskar i antal.
– När man undersöker tången så välj plantor som sitter fast på mindre stenar, då är det lätt att hantera dem för att kolla vilka djur som bor där och vilken typ av tång det är. Lägg sedan i tångplantan på ungefär samma plats.
Den tredje uppgiften är att titta på hur gröna de fintrådiga grönslickalgerna är. De ändrar nämligen färg beroende på hur mycket näring, det vill säga kväve, det är i vattnet.
– Det förändras ofta under året beroende på tillgången till näring.
Om de är ljusgröna har de lite näring och är de mörkt gröna har de mycket. Men här kan det bli för mycket av det goda.
– För mycket kväve i havet är ett problem, det är det som kallas övergödning. Det var bland annat det som gjorde att tången började försvinna.
Med mer kunskap om naturen omkring oss tror Markus att vi också börjar behandla den med mer respekt.