"Utan skola dör samhället"

Frågan om skolnedläggningar har aktualiserats i en utredning, som barn- och utbildningsförvaltningen gjort. I mitten/slutet av augusti ska politikerna i barn- och utbildningsnämnden ta ställning.På de orter som riskerar att drabbas av skolnedläggningar har det naturligtvis protesterats.- Utan skola dör samhället, menar Inger Wiman i Ukna.Där har ortens föreningar gått samman för att försvara skolan. Det sker bland annat genom ett informationsmöte på torsdag kväll i nästa vecka. Bland deltagarna finns Kjell Fernandi, som är chef för barn- och utbildningsförvaltningen.Inger Wiman, som har ett förflutet som ordförande i barn- och utbildningsnämnden, har förståelse för att barn- och utbildningsförvaltningen hamnat i knipa. Och det beror enligt Wiman på att skolan tvingats till ständiga besparingar och att tilldelningen av pengar bygger på antalet elever. Och när de minskar med omkring 1 500 de närmaste åren blir det omöjligt att klara finansieringen.Inger Wiman menar att kommunfullmäktige måste ändra på det nuvarande beslutet och anslå extra pengar till landsbygdsskolorna.- Så gjorde vi förra gången när de var hotade. Kommunfullmäktige gav då fem miljoner extra, pengar som nu är borta.Det som talar för det, enligt Wiman, är att man måste rädda landsbygdsskolorna för att samhällena ska överleva. Skolorna är navet i bygden. I skolan finns också barnomsorg, bibliotek och samlingslokaler. Försvinner det så flyttar många barnfamiljer.- Uknabygden blir en plats för pensionärer, sommarboende, lantbrukare och skogsarbetare. I dag finns det folk i Ukna som pendlar till jobb i Linköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg. Men utan skola och barnomsorg minskar intresset att stanna kvar. Och då försvinner underlaget för affären och bensinmacken.Inger Wiman tycker att det går att omprioritera i den kommunala budgeten.- Under senare tid har nästan alla satsningar skett i centralorten. Vi har fiaskot med Holiday Club och Visans hus som blev Kejsarens nya kläder. Gertrudsvik har kostat kommunen mycket. Likadant blir det med Horn och andra exploateringar, där kommunen får in för lite pengar och där det dröjer länge innan man får tillbaka vad man satsat.Inget parti har ännu tagit ställning till hur det ska gå för landsbygdsskolorna. Men i Ukna finns både socialdemokraterna och centerpartiet representerade i den arbetsgrupp som jobbar för att rädda skolan.- Jag är socialdemokrat men i det här fallet framför allt landsbygdsbo, säger Wiman.Mats Hugosson är centerpartist och ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Han kan i dagsläget inte uttala sig om framtiden för landsbygdsskolorna.- Men om antalet elever minskar med 1 500 kan vi inte ha kvar samma skolorganisation som i dag. Det går inte att få ekonomin att gå ihop. I den tjänstemannautredning som gjorts finns ett antalet scenarier. I mitten/slutet ska vi politiker i barn- och utbildningsnämnden ta ställning, säger han.- Fram till dess ska vi lyssna på olika åsikter. Jag tycker det är positivt att medborgarna engagerar sig.Mats Hugosson menar att det kan finnas andra sätt än i dag att jobba inom skolan, exempelvis ökat samarbete. Han kan också tänka sig att omprioritera inom kommunens budget så att skolan får mer pengar.

"Utan skola dör samhället"

Flera landsbygdsskolor i Västerviks kommun hotas av nedläggning. Anledningen är att det finns otillräckligt med pengar i skolans totala budget. Alternativet är att göra ännu större klasser i centralorten eller att ge mera pengar till skolorna.