Unikt fornfynd utanför Gamleby skapar utrymme för nya tankebanor

Vid första anblicken kan ett kraterröse förväxlas med ett vanligt röse där gravkammaren rasat in och det har bildats en mindre krater på rösets topp. Men ett kraterröse är noga utformat och exakt placerat i vädersträcken.Harald Stahle skriver i en av sina översikter:"Den mest karaktäristiska gravtypen i Tjust är de stora, ja monumentala stenrösen eller kummel, som man finner tätt, tätt på åsar och bergskrön, först och främst i kustbandet, särskilt förtätade kring Gamlebyvikens dalgång från Västervik och upp i Lofta, i området finns cirka 1000 stycken. Ingen annan stans finns sådana anhopningar av kummel".Vidare skriver han: "Tillsammans med kumein hör ofta andra fornlämningstyper, bland annat skeppssättningar. Den typen, för resten, sådana gravgrupper finns inte i det övriga Sverige, bara ett eller annat enstaka stenskepp från denna tid, bronsåldern, har påträffats. De nämnda Tjustskeppen uppträder däremot rikt på Gotland, på Åland, på Öland, i Kurland (område i nuvarande Lettland) och på Bornholm. Tjust blir därmed inlemmat i ett baltiskt kulturområde".Kraterröset utanför Gamleby är ytterligare ett objekt som styrker Stahles antagande. I området finns flera andra stora rösen av gängse typ och intill finns ett bygravfält från yngre järnålder. Allt indikerar på en större bosättning under lång tid.Göran Burenhult skriver i boken "Arkeologi i Sverige" angående de gotländska bronsåldersrösena: "Som dominerande centralröse ligger i varje område ett så kallat kraterröse, tomt på sten i mitten och med en öppning åt enda sidan (söder) precis som en vulkankrater"."Man trodde en gång att kraterrösena var rester efter rovgrävningar, men moderna undersökningar har visat att de istället utgjorde komplicerade konstruktioner med en inre tornliknade byggnad av kallmur".- Precis så ser kraterröset utanför Gamleby ut, säger Rune Oppgården som röjt av röset så att det träder fram. Det är cirkelrunt med en diameter på 20 meter och murkrönet ligger tre, fyra meter över omgivningen. Bottnen i den centrala delen ligger cirka 2,5 meter under omgivande murkrön och underlagras av gott och väl ett metertjockt lager av sten.- Öppningen ligger exakt i söder och är några meter bred. Konstruktionen innehåller gott och väl 300 kubikmeter sten. Alldeles intill röset finns en källare, i anslutning till ett torp, med väggar som är upp till en och en halv meter tjocka och höga och en sammanlagd längd av tio meter. Källaren är 2000 år yngre än kraterröset. I området saknas jordlager tjockt nog för att bygga en vanlig jordkällare. Där finns inte heller en enda bärbar sten annat än i rösena. Väggarna i källaren är kallmurade (saknar kalkbruk eller annat bindemedel) och består därför till största delen av stenar med minst två flata sidor.- Jag frågar mig om de plana stenarna kan ha utgjort en del av det torn som Burenhult nämner, säger Rune Oppgården. Med hälften så tjocka väggar som i källaren skulle de plana stenarna gott och väl räcka till en fem meter högt konformat torn med en bas på tre meter.Stahles teori om ett starkt band mellan Baltikum, Gotland och Tjust får alltså ny näring. Var det lokala förmågor som hämtade hem nya begravningsseder eller var det inkräktare/ bosättare från andra sidan Östersjön som tog med sig sina traditioner? Vilken påverkan hade detta? Finns det fler samband? Kraterröset utanför Gamleby skapar sannerligen utrymme för nya tankebanor.

Unikt fornfynd utanför Gamleby skapar utrymme för nya tankebanor

Några kilometer väster om Gamleby finns ett så kallat kraterröse. Ett av mycket få på fastlandet. Närmaste liknande röse finns annars på Gotland.