Det hör inte till vanligheten att rättsfall från Västerviksområdet tas upp av Högsta domstolen. Det har förvisso inget med just Västervik att göra, utan handlar om att HD endast tar upp fall som kan vara vägledande för andra liknande rättsfall. Prejudicerande, som det heter.
I detta fall ville HD pröva var gränsen går mellan "ringa tillgrepp av fortskaffningsmedel" och "tillgrepp av fortskaffningsmedel". Det saknas nämligen instruktioner för detta i såväl lagboken som i lagbokens förarbeten.
Killen som dömdes för detta hade tagit en moped och åkt 200 meter innan han stoppades av polis. Med på färden var också en annan kille, som dock sprang från platsen innan han kunde gripas.
I sin bedömning tar HD hänsyn till att mopeden ifråga var gammal och av begränsat värde. Risken för att den skulle komma till skada under den korta "impulshandlingen" bedöms som liten. Även om personen stoppades av polis bör gärningen ”vid en samlad bedömning anses utgöra ett ringa fall av tillgrepp av fortskaffningsmedel”, skriver rätten.
Killen får 40 dagsböter i straff, då inräknat annan brottslighet. Det egentliga straffvärdet är det dubbla, men det halverades på grund av hans låga ålder. I hovrätten blev påföljden 30 timmars ungdomstjänst, samma domslut som i tingsrätten.
De två första rättsinstanserna var alltså eniga, men den tredje och sista ändrade utfallet.