Händelsen skulle ha inträffat på en ort i kommunen, samt i ett parkeringshus i Västervik. Det misstänkta sexuella ofredandet saknade dock vittnen, och åtalet stöddes därför på tjejens vittnesmål, och vittnen som träffat henne i samband med händelsen, samt dagen efteråt.
I domen skriver de till att rättsfall rörande sexualbrott ofta handlar om att ord står mot ord. Trovärdighet i vittnesmål. Och i detta fall är tjejens beskrivning "varken lång, levande, logisk eller rik på detaljer". De menar inte heller att uppgifterna är tillräckligt styrkta, eller fria från överdrifter eller motsägelser.
Sammantaget bedömer de att vittnesmålet saknar högt bevisvärde.
Den åtalade killen har förnekat brott, och hävdade att han och en vän kontaktats av tjejen och hennes vän för att få cigaretter. Rätten menar inte heller att åklagaren lyckats motbevisa killens uppgift om att han aldrig den aktuella morgonen varit på den plats där knivhotet skulle ägt rum, eller besökt tjejen på skolan.
Därför frikänns han på samtliga punkter. Här ingår också ett åtal om ofredande, där han enligt åklagaren ska ha spottat mot eller på en förbipasserande tjej. Men är detta tillräckligt fridskränkande för att utgöra ett brott? frågar sig rätten.
Här menar rätten att det inte innebär en fridskränkning om spottet inte träffat. Därför frias han.
Samtliga gärningar ska ha skett under hösten 2020.