"Ull var en bronsåldersgud"
Jan Pol hävdar att han inte alls blandat ihop begreppen i Gamleby.
En av tvistepunkterna är om Garpedansberget i Gamleby verkligen är uppkallat efter någon jätten Garpe.
- Garp var ett medeltida skällsord för tyskar, hävdade Barbro Friberg i en skrivelse som VT berättade om i förra veckan.
Jan Pol å sin sida hävdar i brevet till Friberg att Garpedansprojektet bygger på sju sägner om jätten Garpe och några talsägner från norra Tjust.
Att "garp" skulle vara ett skällsord för tysk avfärdar han som en hypotes.
Barbro Friberg kritiserade också den staty som redan finns i Gamleby av guden Ull.
Där tycker hon att begrepp från vitt skilda historiska epoker som spänner över tvåtusen år blandats ihop.
- Total missuppfattning eller fri tolkning, undrade hon i skrivelsen.
Den frågan tycker Jan Pol är både smädande och ärekränkande.
Han hänvisar till källor som säger att guden Ull inte alls bara var en järnåldersgud.
- Ull har sannolikt en gång varit det svenska och österrikiska namnet på bronsålderns dominerande solgud.
Under slutet av järnåldern fick guden Ull en annan gestalt, en skidåkare och jägare.
Jan Pol säger att han med statyn i Gamleby velat spegla den förvandling som guden Ull genomgick, från solgud på bronsåldern till krigare på järnåldern. Därför har statyn drag av flera tidsåldrar.
Så jobbar vi med nyheter