Skiss över den tänkta multiarenan på Bökensved.
För en vecka sedan degradering från allsvenska för Västerviks hockeyklubb. På fredagseftermiddagen öppnades det allsvenska fönstret igen. Vi på VT fick frågan under veckan: Kommer kommunen att satsa på en hockeyarena av elitklass om VIK inte spelar på elitnivå?
– Även om VIK skulle spela i en lägre serie så finns behovet av mer isyta kvar, svarar Harald Hjalmarsson.
Intervjun görs innan vi fått beskedet om allsvenska klubben Vita hästens konkurs, och det preliminära beskedet att VIK åter kommer att bli allsvenskt.
Hjalmarsson säger redan då att det inte är det sportsliga som är det största orosmolnet för en ny arena på Bökensved. Ett framgångsrikt lag i ettan kan också dra mycket publik. Han säger också att hallen från 1980-talet anses ha passerat sin tekniska livslängd.
Vad som istället oroar honom är byggkostnaderna. Hur förändras de i den oro som råder nu?
– Vi får höra olika bud. En del säger att priserna stiger, andra att konkurrensen har hårdnat och att vi nog kan räkna med att fler lägger bud den här gången.
Han trycker på att den arena som planeras inte är tänkt som en ren matcharena. Det ska bli en evenemangshall som ska kunna användas till andra arrangemang än ishockey – till exempel konserter, mässor och konferenser.
Runt om i Sverige har det gjorts en rad satsningar på kombinerade elitidrotts- och evenemangsarenor. Vi har tidigare berättat om hur vissa blivit framgångar och andra floppar. Har Västervik någon förebild när det gäller arenasatsningar?
– Personligen är jag imponerad av det man gjort i Oskarshamn. Det man återkommande får höra därifrån är vilken upplevelse det är att gå på hockey, svarar Hjalmarsson.
Harald Hjalmarsson (M) bedömer att oavsett vilken division VIK-spelar i så har nuvarande ishall nått sin tekniska livslängd. Dessutom behövs mer isyta för att räcka till för både A-lag och ungdomsverksamhet.
Föra några veckor sedan ställde VT:s ledarskribent Jakob Styrenius investeringarna på Bökensved mot det effektiviseringskrav som finns på skola och omsorg. Han frågade om det var rätt att öka de årliga hyreskostnaderna i fritidssektorn med miljonbelopp samtidigt som skola och omsorg tvingas jaga besparingar.
Är det en relevant jämförelse?
– Självklart ska man ställa olika behov mot varandra. Skola och omsorg är kärnan i våra verksamheter, svarar Hjalmarsson.
Samtidigt säger han att kommunen måste kunna göra flera saker samtidigt.
– Det här kan vara satsningar som leder till högre livskvalitet, får fler att vilja bo kvar eller att flytta hit.