Tumören försvinner som en tårtbit
Varsam operationsmetod skonar patienten.
- Inte ens efter att jag blivit kallad en gång till kunde jag känna knölen, så det är helt upptäckt i mammografin, säger A.
Den första mammografiundersökningen ägde rum i september och nu är det dags för operation. A är mycket nöjd med att hela processen gått så snabbt och hon känner sig inte det minsta orolig.
- Alltihop det här verkar så professionellt och förtroendeingivande, så det är inget bekymmer. En del blir väl chockade av beskedet, men jag är nog inte så lättskrämd.
Dagen innan operationen får hon en liten dos radioaktivitet injicerad i tumörområdet i bröstet. Sprutan är så tunn och fin, så sticket känns inte alls.
- Nu är det ju radioaktivt det här, säger röntgensjuksköterskan Caj Gauffin som ger sprutan.
Men dosen är liten så patienten behöver inte vara rädd.
Från bröstet tar sig radioaktiviteten ut i armhålan och den lymfkörtel som dränerar tumörområdet. Lymfkörteln tas ut och analyseras i mikroskop för att avgöra om tumören har satt några dottersvulster. Har den inte det behöver inga fler lymfkörtlar avlägsnas. På så vis kan patienten återgå till ett normalt liv utan några men. Vid en vanlig bröstcanceroperation tas stora delar av armhålan bort och då finns risk för smärta, svullnad, rörelseinskränkning och bortfallen eller nedsatt känsel.
Finns det dottersvulster måste man ta bort fler lymfkörtlar. Men ingenting behöver ske i onödan med den här metoden som kallas sentinel node. Det är efter den första lymfkörteln, portvaktskörteln, som dränerar tumörområdet och dit dottersvulsterna tar sig först via lymfkärlet.
Sentinel node-metoden finns på knappt hälften av de sjukhus som opererar bröstcancer i Sverige, det vill säga 22-25 av totalt 60. I Västervik har metoden använts i tre-fyra år.
A är den trettonde av sentinel node-patienterna i år. Hon kan känna sig mycket lugn eftersom resultaten från sydöstra sjukvårdsregionen efter alla typer av bröstcancerbehandling tillhör de bästa i världen.
På operationsdagens morgon registrerar en gammakamera hur radioaktiviteten hittat portvaktskörteln i A:s armhåla. Hon är fortfarande kolugn.
- Det är okej. Fast jag ser fram emot att få äta frukost i morgon. Jag fick mat igårkväll och så fick jag dricka hela natten. Nattsköterskan kom och frågade om jag ville ha en skvätt kaffe klockan sex, det tycker jag var omtänksamt.
De bilder gammakameran tar är till för att det ska bli lättare att hitta portvaktskörteln i armhålan. På en skärm syns nu A:s konturer portvaktskörteln och stället där radioaktiviteten sprutats in lyser som stjärnor.
Ding, säger det när Caj Gauffin startar kameran. Fem minuter senare dingar det igen: ding-ding-ding. Och sen upprepas proceduren för att få en profilbild.
När patienten sover får hon en spruta med blåfärg i tumörområdet. Blåfärgen sugs upp i lymfkärlet och är ytterligare en metod, förutom radioaktiviteten, att hitta rätt lymfkörtel. Att båda dessa metoder används är en extra säkerhet när det gäller att hitta lymfkörteln. Det händer att någon av metoderna inte ger någon effekt och i några få procent av fallen ger ingen av dem utslag. Då beror det på att tumören förstört lymfkärlen.
Med en pennformad geigermätare spårar kirurgen Göran Tejler radioaktiviteten i armhålan. Snittet är ganska litet, bara tre centimeter långt. Vid en vanlig bröstcanceroperation då man tar ut fler lymfkörtlar är snittet mer än dubbelt så långt. Fördelen med ett litet snitt är att man inte klipper av nerver, vilket skulle leda till känselbortfall och domningar resten av livet.
- Där har vi kärlet. Det här sytrådstunna grönfärgade ska jag följa.
Ganska djupt ligger en blåfärgad knuta, den lymfkörtel som ska ut. Försiktigt lyfter Göran Tejler ut den och kontrollerar sedan inne i armhålan igen med geigermätaren efter fler radioaktiva lymfkörtlar. Och det finns en till. Den är ännu blåare än den första och visar sig vara portvaktskörtel ett, den som har direktförbindelse med tumörområdet.
- Två tredjedelar har friska lymfkörtlar. Då räcker det så här, är de friska så finns ingenting annat med 96 procents sannolikhet. Det är samma sannolikhet som om man hade utrymt hela armhålan.
När de båda lymfkörtlarna är uttagna är det dags att ta itu med själva tumören. Den är en centimeter i diameter och sitter klockan elva i vänster bröst. För att avlägsna den tar Göran Tejler ut en tårtbit av bröstkörtelvävnaden. Han skär hela tiden i frisk vävnad det måste finnas en centimeter frisk vävnad runt om tumören, annars är risken att tumörceller kommer ut och bildar nya implantationsdottersvulster i bröstet.
Bröstet lossas från skinnet ända ut till kanten och in till bröstvårtan. Där inne är det jätteblått. Tårtbiten som tas ut måste märkas upp så att det syns var snittet ligger och hur den suttit. Det är viktigt för patologens bedömning.
När snittet är igensytt ser bröstet lite platt ut, men inte precis sladdrigt. Och det blir ännu bättre: Det tomrum som bildats under huden kommer att fyllas av bindväv så att bröstet återtar sin gamla form efter några månader. För den som tittar noga kan en liten insjunkning eventuellt synas, men det är eventuellt det. För alla andra kommer bröstet att se helt friskt ut, precis som det alltid har gjort.
Så jobbar vi med nyheter