Harald Hjalmarsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Västervik.
Kommunen går mot ett minus på 16 miljoner i år, enligt den senaste prognosen. Detta trots att kommunen räknar med att använda 76 miljoner från den så kallade resultatutjämningsreserven (ruren) för att få ihop budgeten.
– 2024 är första gången vi nyttjar den. Sedan får vi se hur det blir 2025 och 2026, säger Anders Björlin, kommundirektör.
De posterna som gör att kommunen ändå ser ut att landa på minus är bland annat pensionskostnaderna, som landar på nästan 16 miljoner mer än man räknat med.
– Vi vänder på varje sten för att försöka ha en någorlunda ekonomi, så det här slår enormt hårt, säger Harald Hjalmarsson (M), kommunalråd.
Enligt prognosen går barn- och utbildningsförvaltningen mot ett underskott på fem miljoner kronor. Det beror på flera olika saker. I förskolan ligger lönerna över budget, delvis på grund av att "nattis" behövt ha öppet i januari trots att det inte fanns budget för det.
Även i grundskolan har lönerna kostat mer än vad man budgeterat för.
På plussidan är att bland annat ekonomin för kulturenheten och enheten för näringsliv och kompetens ser lite bättre ut än förväntat. På kulturenheten beror det dock på att en del verksamheter har lägre personalkostnader, på grund av flera vakanser och sjukskrivningar.
I juni ska kommunfullmäktige klubba igenom budgeten inför 2025 – och man räknar med att det blir rejält tufft att få ekonomin att gå ihop. Den ovanligt höga inflationen har lett till dyrare kostnader, och skatteintäkterna har inte ökat i samma takt.
– Det är ett väldigt allvarligt läge. Vi måste verkligen prioritera hårt. Det kommer bli en stram budget, med tuffa prioriteringar. Vi ska ha ett fokus på välfärd, men även ett tillväxtfokus, säger Harald Hjalmarsson.
Kan det bli investeringar som inte blir av?
– Ja, vi har tittat på den föreslagna investeringsbudgeten och kommit fram till att man kan minska den från nuvarande 80 miljoner till 60-70 miljoner årligen, säger Anders Björlin.
Kommundirektör Anders Björlin berättar att den ovanligt höga inflationen lett till dyrare kostnader, och att skatteintäkterna inte ökat i samma utsträckning. "Den svenska kronan har också tappat rejält i värde de sista åren vilket spär på den ”importerade inflationen”. Sverige är ju väldigt importberoende så en sämre kronkurs påverkar direkt kostnaderna", förklarar han.
Några specifika investeringar som man stryker eller skjuter på vill han dock inte nämna.
Björlin berättar också att investeringsnivån på samhällsbyggnadsenheten för åtta-tio år sedan låg på 20 miljoner, vilket var för lite. Det gick sedan upp tilll över 100 miljoner när man tog igen eftersatta investeringar.
– Den långsiktiga jämna nivån ligger någonstans däremellan.