Tsvangirai en annorlunda ledare

Hur orkar Morgan Tsvangirai? Den frågan ställer sig Bo Ture Larssons i dagens krönika med anledning av den kamp han haft som ledare i Zimbabwe

Västervik2009-06-22 00:06
Bo Ture Larsson
I sin kamp, som facklig och politisk ledare, mot Mugaberegimen i Zimbabwe har han, nu 57 år, flera gånger misshandlats och varit nära att mista livet. Han har hånats av sina motståndare, som västs och de vita kolonialisternas marionett, men även kritiserats av andra zimbabwiska oppositionella för sitt sätt att leda. Omvärlden, även där man sett med sympati på Tsvangirai och med avsky på den destruktive Mugabe och hans följe av snyltare, har uttryckt misstro till hans förmåga. På besök i Sverige berättar Tsvangirai om hur han kan sitta ned och se Mugabe i ansiktet: Mina personliga känslor, säger han, viker för det som är bäst. Han tror på samarbete med Mugabe för att alternativet är kaos, förvandlingen av Zimbabwe till en "misslyckad stat" (som Somalia). Maktdelningen I september i fjol tycktes Tsvangirais uthållighet belönas. Mugabe och dennes parti Zanu-PF gick med på att dela makten, efter att Tsvangirai och Rörelsen för demokratisk förändring, MDC, av allt att döma vunnit både parlaments- och presidentval. Eftergiften kan förklaras med att kretsen kring Mugabe, 85 år, tror att de utan honom, hjälten från kampen mot den vita rasistregimen, kan få svårt att behålla makt och pengar. När man inte kan fortsätta som hittills, på grund av folkets vrede och ekonomins kollaps, ger man efter en smula - för att behålla det mesta. Regimens makthavare avser att i ett återanvändningens kretslopp gå över till nästa. Premiärminister Septemberavtalet Mugabe-Tsvangirai följdes av sega förhandlingar för att få ett tydligt innehåll. Regimens syfte var uppenbart att göra den senare till blott en maktlös galjonsfigur. Men i början av året kunde han tillträda som regeringschef . Strax efteråt omkom hustrun Susan i en bilolycka, personbil mot lastbil. Sådant Zimbabwe varit sedan ungefär tio år uppstod rykten om ett attentat utfört av Mugabes anhängare. Presidenten dementerade detta, och beklagade motståndarens förlust. När Tsvangirai besöker Sverige, på en rundresa till USA och Europa, framstår han ändå som en obruten man. Enligt den Mugabe-trogna tidningen The Herald är hans uppdrag att få väst att häva sanktioner som bland annat inneburit inreseförbud för Mugabe & Co, utom när den internationella etiketten gör detta omöjligt. Men fru Grace Mugabe, 43, har tvingats inskränka sina shoppingresor till länder med vilka Mugabe odlat goda relationer, som Malaysia och Kina/Hongkong. Tsvangirai önskar bistånd för att klara återuppbyggnaden. I Zimbabwe får fem miljoner människor livsmedelshjälp utifrån, men här gäller det annat. Tsvangirais ställning skulle nog stärkas hemma, om han kan få bistånd till skolor, till vatten och avlopp, till jordbruket som producerar långt under sin kapacitet och iståndssättning av gruvnäring och tillverkningsindustri. Men väst tvekar. Vad garanterar att bistånd inte stärker den regim man vill se vittra bort? Tsvangirai är van vid det här. Att å ena sidan ha ljumma vänner, å andra sidan fiender typ Grace Mugabe. Hon som förklarat att ingen annan än en person från Mugabes parti någonsin får flytta in i presidentens residens. Men om herr och fru Mugabe aldrig ger upp så verkar Morgan Tsvangirai inte heller göra det. Kanske orkar han för att han sätter Zimbabwes väl före sitt eget. (SNB)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!