Michal Ulatowski, sektionschef på Arbetsförmedlingen.
I dag är arbetslösheten bland utrikes födda i Västerviks kommun 25,2 procent. Det är långt över snittet för hela arbetskraften, som ligger på 8,7 procent. Däremot har arbetslösheten för de utrikesfödda sjunkit med 2,5 procent sedan motsvarande period förra året. Däremellan har Sverige och Västervik drabbats av coronapandemin.
Michal Ulatowski, sektionschef på Arbetsförmedlingen, säger att den sjunkande arbetslösheten bland utrikesfödda kan ha flera förklaringar:
– Personer kan försvinna från våra rullar av andra anledningar än att de får jobb. De kan till exempel ha flyttat från Västervik.
En annan förklaring är att många nyanlända kompetensutvecklats för att passa industrin. I princip har Arbetsförmedlingen under några år "byggt arbetskraft på beställning" åt industriföretag i norra och mellersta Kalmar län.
– Även om det förekom korttidspermitteringar och varsel inom industrin i våras så har det dragits tillbaka nu, säger Michal Ulatowski.
Upphovet till intervjun är flyktingkrisen 2015, och åren därefter. Michal Ulatowski beskriver flyktingvågen ur Arbetsförmedlingens perspektiv:
– De som kom först var ofta väldigt högutbildade. Ju längre tid som flyktingkrisen pågick så upplevde vi att utbildningsnivån sjönk.
Han säger att det inte är en unik utveckling för en flyktingvåg.
Det som varit gynnsamt för att kunna få ut nyanlända på arbetsmarknaden är Kalmar län sedan 2015 haft en arbetskraftsbrist på bred front, enligt Michal Ulatowski:
– I mellersta och norra Kalmar län har vi också en arbetsmarknad som präglas av industrijobb, som inte är så kunskapsintensiva som andra yrken kan vara. Det har varit kompetenser på gymnasial nivå som vi har kunnat tillhandahålla via våra arbetsmarknadsutbildningar.
Det har gjort det möjligt att kunna utbilda nyanlända för jobb inom rimlig tid.
– Rekordet är ett fall där det gick sju månader från att personen fått uppehållstillstånd till att han fått anställning, säger Ulatowski.
Han lägger till att etableringstiden är individuell. Även den med en bra akademisk utbildning från hemlandet kan få problem med att läsa in en utbildning på gymnasienivå i Sverige.
– Att du har en hög utbildning betyder inte per automatik att du har en fallenhet för språk.
Ett område i länet där arbetskraftsbristen är uppmärksammad är vården. Där finns det andra problem som gjort det svårt att snabbt tillgodogöra sig den utbildade arbetskraft som kommit till landet:
– Legitimationsyrken i vården har varit svårt. När flyktingkrisen var som intensivast var översättningstiden för utländskt intyg sex till nio månader. Valideringstiden var minst lika lång. Innan man fått sina handlingar genomgångna, validerade och fått någon form av kvitto på vad man kunde behöva komplettera med kunde det ta upp till två år. Som du säkert förstår är det helt förödande för till exempel en läkare att inte praktisera på två år. Tyvärr är det här inte något som vi på Arbetsförmedlingen råder över.
Arbetslösheten är nära tre gånger så stor bland utrikesfödda jämfört med inrikes födda i Västerviks kommun. Men under några år har gapet minskat.
En annan grupp är nyanlända med låg utbildning. En del av dem som anlänt har varit analfabeter.
– Egentligen kvittar det om du kommer från Damaskus eller Stockholm. Har du inte gymnasiekompetens så riskerar du att bli stamkund hos oss, säger Michal Ulatowski.
Han lägger till som ett råd, inte bara till nyanlända: När arbetsmarknaden viker neråt så är skolbänken en bra plats att söka sig till.
Effektivast har det visat sig, när man ska lära nyanlända att läsa och skriva, har varit att lära dem att läsa och skriva på hemspråket innan man går över till svenska. Den grupp som haft svårast att etablera sig är kvinnor utan läs- och skrivkunskap.
Hur stor betydelse har det haft om de kommit från länder med partriarkala strukturer?
– Forskning visar att det finns ett väldigt tydligt samband med hur stort kvinnornas deltagande är på arbetsmarknaden i hemlandet. Är det högt deltagande i hemlandet så lyckas kvinnorna ofta bättre i Sverige.
Om det däremot finns en uppfattning att kvinnans arbetsplats är hemmet, så säger Michal Ulatowski att det finns en tröskel att forcera.
– Det är en barriär som vi inte lyckats forcera fullt ut.
Michal Ulatowski säger att det finns arbetskraftsbrist i Sverige som kan vara svårt för många att se. Det är fler som lämnar arbetsmarknaden än som kommer till. Även om det kan finnas matchnings- och kompetensproblem så behövs det fler människor i arbetskraften.