Agnes Carlsson Åstrand och Simon Rosendal har fått ta hand om var sitt plommonträd, som behöver planteras i närheten av varandra för att ge frukt. Men de ska heller inte stå FÖR nära, så att det ena skuggar det andra.
Själv odlar hon både för att äta själv och driver upp perenna grönsaker för försäljning. Men vad är då grejen med en skogsträdgård egentligen?
– Det är ett odlingssystem där man härmar naturen, ett system som skapar mer resurser än det förbrukar, säger hon.
Målet med en skogsträdgård är att få till ett matproducerande ekosystem som i stort sätt sköter sig självt. Genom att kombinera träd, buskar, klätterväxter och örter, som tillsammans bildar en miljö som gör att det inte är nödvändigt med bekämpningsmedel och konstgödsel och liknande.
– Det är mycket mindre arbetsintensivt. Växterna står ju bara där och jag behöver inte plantera år efter år. Jag tror det är den här vägen vi behöver gå om vi vill se en långsiktig lösning på hur vi ska ta fram mat i framtiden, säger Hanna.
Och intresset för den här typen av odling växer sig allt större. Det syns inte minst på den här kursen, där de flesta av deltagarna är omkring 30.
– Det känns som att det blir mer intresse för permakultur, men det är mest privat odling. Hur är det med skogsträdgård om man skulle vilja leva på det?
Det undrar Agnes Carlsson Åstrand, som är en av deltagarna på kursen. Hon går just nu utbildningen i småskalig livsmedelsproduktion i Gamleby och funderar på hur hon skulle kunna integrera de här metoderna i en kommande verksamhet.
Hanna Jönsson driver själv, tillsammans med en kollega, en plantskola, där hon säljer både plantor och frön som kan användas för att skapa en skogsträdgård.
Men att sälja grönsakerna från odlingarna direkt till privatkunder är svårt, berättar hon.
– Folk vet inte vad de ska använda grönsakerna till. Jag säljer en del till restauranger, det finns många kockar som är jätteintresserade av nya smaker.
Själv odlar hon mycket bladgrönsaker, som funkior, lungrot och olika lokor.
– Det finns en massa goda lokor. Dock inte jätteloka då, skrattar Hanna.
– Det luriga är kolhydratväxter. På sikt har jag valnötsträd och ätlig kastanj som ska hjälpa till att fylla det behovet, men annars finns jordärtskocka, knölvival och potatis är i stort sätt perenn här numera.
Simon Rosendal, som är en av kursdeltagarna, tycker det är roligt att få tips om hur man anlägger en skogsträdgård som passar i vårt klimat.
– Det finns mycket online, men då är det mest i varmare klimat där man har helt andra förutsättningar. Vi behöver hitta till en mer hållbar matproduktion och det här är spännande.
Som en del kursen får deltagarna plantera olika fruktträd, som sedan ska bli en del av en kommande skogsträdgård vid Marsbäcken. Line Hörling har valt en plats för "sitt" träd utefter vilka behov och förutsättningar det har.
För att anlägga en skogsträdgård rekommenderar Hanna Jönsson att man börjar i liten skala och samlar det man vill odla på ett ställe. "Då blir det mer lättjobbat än om man sprider ut det på olika ställen."
Line Hörling och Christel Nielsen hjälps åt med att plantera ett äppelträd. "Den här kursen har verkligen gett inspiration. Jag tänker att jag ska börja med ett litet hörn i trädgården, så får vi se sedan", säger Christel.
Hanna Jönsson och Agnes Carlsson Åstrand förbereder för plommonträdet att komma i marken. Först har Agnes lagt så kallad hügel, större grenar, sen följt av sly och löv. Det bryts ner långsamt och ger näring och värme och håller kvar fukt i jorden. Sen kommer jord från platsen blandat med planteringsjord, biokol och stenmjöl. Ovanpå ska sedan täckas med ett tjockt lager gräsklipp.