Trög utveckling i Tjust skärgård

Ett problem för de boende i skärgården är att det är svårt att finna en sysselsättning. När traditionella näringar som lantbruk och fiske försvinner är det många som får pendla till fastlandet varje dag. Enligt de fakta som Glesbygdsverket har tagit fram ökar antalet sysselsatta i samtliga skärgårdsområden i Sverige - utom i regionen Östergötland-Kalmar.

Kommunens utvecklingsledare Bruno Nilsson säger att man på kommunen inte tittar på sysselsättningen på den nivån. Han tycker sig se en positiv utveckling i skärgården, med flera inflyttningar av yngre personer. Men enligt den senaste statistiken över befolkningsutvecklingen i skärgården är den enda gruppen som ökar den med personer över 55 år. På tio har den nästan fördubblats, från 27 personer till 52.
- Skärgården följer samma utveckling som Västervik, som också tappar invånare, säger Bruno Nilsson. Men det har varit kommunens politik under lång tid att få flera bofasta till skärgården. Men det är inte säkert att antalet individer är ett mått på framgång.

I Glesbygdsverkets rapport "Sveriges kust och skärgårdar" föreslår Västerviks kommun en fördjupad översiktsplan för skärgården, som inriktas på bostäder, vatten, avlopp, turism och bevarandemiljöer.
- Det arbetet ligger nere, för det finns inte resurser för det, berättar Bruno Nilsson.
- Det viktiga är att det kommer igång verksamheter, det är det som har betydelse.
Vandrarhemmet och butiken på Hasselö och restaurangen ser han som positiva tecken i utvecklingen. Kommunen har även satsat tio miljoner på att bygga upp en konferensverksamhet på Rågö. Det arbetet kommer antagligen igång efter sommaren.
- Samverkan mellan kust och skärgård är väldigt viktigt för att få extra kraft i utvecklingen.
Christel Alvarsson är året-runt-boende på Björkö och tycker att det händer både positiva och negativa saker i skärgården.
I norra delen av Västerviks skärgård där hon bor, tycker hon att utvecklingen går snabbare än på öarna söderut.
- Här i vårt område är medelåldern inte så hög och det finns flera barn som går i skolan och det är alltid positivt att sprida ut åldrarna. I övriga skärgården är medelåldern högre och det känns bekymmersamt.

Hon är ordförande i Mellanskärgårdens intresseförening och arbetar aktivt för att förbättra servicen i skärgården och se till att öborna inte blir bortglömda. Hon har märkt att många som är intresserade av att flytta ut till en ö har mycket svårt att hitta bostad.
- Är det någon som har en idé om flytta till skärgården och driva ett företag hemifrån, faller det ofta på att man inte kan hitta någon bostad. Det är synd för det är många som pratar om att de skulle vilja flytta ut.

För tillfället byggs det inga nya bostäder alls i Västerviks skärgård. Och de hus som finns används som sommarstugor.
- De flesta som flyttar ut hit är personer som gått i pension och har redan en sommarstuga som de flyttar in i, säger Christel Alvarsson.
Att större delen av skärgården i Tjust är naturreservat är en anledning till att det inte byggs några nya bostadshus.
- Det innebär restriktioner som kan vara försvårande, säger Bruno Nilsson.

Avsaknaden av daglig post, kassaservice, apotek, och skola är kan ses som bidragande orsaker till att folk väljer att inte flytta ut till öarna.
Transporter till fastlandet är också en flaskhals som gör livet på en ö krångligare. Christel Alvarsson "kommunturen" som en nödvändig service. Det är en taxibåt som fungerar som en buss gör för folk på fastlandet.
- Den skulle det vara svårt att klara sig utan. En egen båt är en förutsättning för att kunna bo här, säger hon. Jag har tre barn i skolåldern och det blir mycket skjutsande.
- Men jag är optimist. Jag tror att skärgården kommer att fortsätta att utvecklas. Har man viljan att bo här ute och är anpassningsbar så fungerar det.