Ingen av de aktuella gårdarna finns i norra länsdelen.
I april 2011 skickade länsstyrelsen en enkät till 240 av länets 550 mjölkgårdar. Enkäten syftade till att få reda på hur mjölkbönderna planerat årets betesgång. Som ett resultat togs 80 gårdar ut för kontroll, (33 procent av gårdarna som fick enkäten och 15 procent av länets totala antal mjölkgårdar).
De gårdar som fick enkäten var de med fler än 150 nötkreatur, samt de gårdar där länsstyrelsen fått indikationer på att beteskraven inte följts tidigare. Av de 240 gårdarna var det 180 som svarade.
De gårdar som inte svarade kontrollerades, liksom de som lämnat otydliga svar. Dessutom alla med fler än 250 mjölkkor och de gårdar där länsstyrelsen har fått indikationer på att beteskraven inte följts.
Av de 80 gårdar som fick kontroll hade fem procent inte släppt ut sina kor på bete då kontrollen genomfördes. Sex procent hade korna indelade i grupper där en eller flera grupper hölls inne varje dag. Tio procent hade inte släppt ut kvigor äldre än sex månader och tolv procent höll kvigor inne för seminering längre än de tillåtna 30 dagarna. Flera avvikelser kunde uppmärksammas på samma gård.
- Vi är besvikna på resultatet, vi hade hoppats kunna tona ner kontrollerna, säger Karin Eklund, länsstyrelsen. Nu kan vi inte släppa dem på det sättet som vi hoppats. Det var för många allvarliga avvikelser.
- Men jag poängterar att de gårdar vi kontrollerat tillhör riskgruppen där vi misstänkte att det kunde finnas problem. Därför är troligtvis situationen i länet mycket bättre än procentsatserna i undersökningen, säger Karin Eklund.
- De förklaringar vi fått, av dem som inte släppt ut korna alls, håller inte. Att betet inte räcker till i direkt anslutning till gården är ingen ursäkt. Betet ska räcka, det är en förutsättning för att få bedriva mjölkproduktion.
Kontrollen genomfördes som ett projekt. Nästa år kommer den att ingå i det ordinarie arbetet. De gårdar som fått anmärkningar kan räkna med återbesök.