Torgny odlar industrihampa

Precis där man ser första viken av havet på vägen mellan Lofta och Loftahammar kan man på höger sida av vägen se en skylt där det står "Industrihampa". Den pekar in mot en 200 kvadratmeter stor bit åker där flera meter höga plantor står och vajar för vinden. Plantorna har den sortens flikiga blad som brukar symbolisera en lättsam inställning till droger i allmänhet och hasch och cannabis i synnerhet.

Mer än manshög. Hampan i Torgny Kindhs försöksodling har vuxit sig runt tre meter hög på en säsong.

Mer än manshög. Hampan i Torgny Kindhs försöksodling har vuxit sig runt tre meter hög på en säsong.

Foto:

Västervik2006-09-21 11:43
Odlingen, som är Kalmar läns enda legala hampodling, tillhör Torgny Kindh. Han är född och uppvuxen på Karlsäng där han har sin försöksodling. Till yrket är han miljökonsult inom skogsindustrin och har sedan lång tid intresserat sig för grödor som kan användas för utvinning av energi. Den skörd han får levereras till flera pappersbruks försökslaboratorier.

Att han har kontrakt med någon uppköpare redan vid sådden av hampan har hittills varit ett krav från myndigheterna. Detta förhållande kommer att ändras från och med 2007 sedan EU-kommissionen beslutat att det inom EU inte kommer att krävas så kallade beredningskontrakt. Man kommer också att höja energistödet från 45 euro per hektar till 85 euro.
Att Sverige haft särskilda restriktioner för odling av hampa hänger samman med att det finns arter som används som narkotiskt berusningsmedel. Den hampa som har börjat odlas i Sverige för utvinning av olja och energi har så låg halt av den aktiva substansen att det skulle krävas runt 50 kilo blad för att uppnå någon berusningseffekt. Det finns en motsättning i frågan mellan Jordbruksverket som vill uppmuntra hampodling och Socialdepartementet som vill ha restriktioner - motiv är att det skulle finnas risk för odling av narkotisk hampa inne i odlingar av industrihampa.

Torgny Kindh, som länge studerat hampans användning, ser den motiveringen som långsökt och föråldrad. Han är övertygad om att det är inom helt andra områden som hampan har sin framtid.
- Det är fler och fler odlare både i Sverige och framför allt i övriga Europa som börjar inse hampans fördelar. Det kommer också fram bättre maskiner för att klara skörden på ett rationellt sätt.
Fröna till sin odling har Torgny köpt från föreningen Hampekraft, som i sin tur importerar från Östeuropa. När hampan förbjöds i Sverige 1970 gjorde man sig av med alla frön. Nu letar man efter fröer från arter som passar för vårt nordliga klimat.
- Det vi i vårt klimat främst vill åt är hampans fibrer. I dag finns det ingen gröda i Sverige som omvandlar solenergi till biomassa lika effektivt som hampa. Den växer fort, passar på alla jordar från Ystad till Haparanda och eftersom lövverket blir så tätt hinner aldrig ogräset hota tillväxten.

De användningsområden som man idag ser för hampan är många; till bränsle, för produktion av biodiesel, spånskivor, armering av plaster, tillverkning av textilier och som isoleringsmaterial. Ett ytterligare område som Torgny tror mycket på är som råvara vid papperstillverkning.
- Fibern i hampa är segare än vanlig träfiber och lämpar sig därför särkilt bra till papper som ska vikas mycket och utsättas för annat slitage. Den kan också bli en bra ersättning för bomull en växt i dag kräver mycket bekämpningsmedel när den odlas.
Torgny har också andra egna idéer för hur hampan, i kombination med musselodling, kan bidra till att göra Östersjön renare.

Tanken är att odla musslor som efter skörd torkas och mals för att sedan ge gödning åt hampodlingen. Hampan ger sedan både bränsle och råvara till pappersbruket, förslagsvis Mönsterås bruk. Askan som bruket producerar blandas med de malda musslorna och ger ytterligare näring till jorden. Det kväve som bruket släpper ut tas upp av musselodlingen. Han har framfört sin idé till flera av länets politiker som har visat sig intresserade.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om