Akutskolor är, tvärtemot hur det låter, inte hela skolor utan mer av en disciplinär åtgärd. Platserna som "skolorna" håller till i ligger ofta i, eller i nära anslutning till, skolorna där elever vanligtvis går. Elever som är extra stökiga, potentiellt våldsamma och förstör för andra kan vid behov tillfälligt omplaceras till akutskolor för att få individanpassad hjälp.
Det är svårt att beskriva en typisk dag i en akutskola eftersom de är specifikt anpassade till de individuella eleverna som kommer dit. I breda drag kan man ändå säga att det ser ut ungefär som en normal undervisning. Eleverna följer ett schema med de vanliga ämnena och kan vara med längre eller kortare perioder beroende på hur mycket de orkar.
Att placeras på en akutskola är en drastisk åtgärd då man helst vill att eleverna ska vara med andra, men om behovet finns är tanken att de ska stanna i högst fyra veckor. Att under den tiden placeras i en annan omgivning, där de ändå får ta del av vanlig undervisning, hoppas man ska göra att eleverna kan få hjälp med att bryta sin mönster.
På två år har 90 kommuner i Sverige tagit del av statsstödet på över 100 miljoner kronor. En granskning som flera P4-kanaler gjort visar emellertid att akutskolorna ofta står tomma och att stora delar av stödet, inklusive delar av de cirka tre miljonerna som Västerviks kommun tagit del av, måste lämnas tillbaka.
Magnus Bengtsson, barn- och utbildningschef, menar att siffrorna dels kan bero på att bidraget är för smalt i hur det får användas.
– Vi är tacksamma när statsbidrag som är så generella som möjligt så att vi kan utnyttja pengarna så klokt som möjligt. Det kan finnas problem med för smala statsbidrag som passar vissa kommuner jättebra men inte är utformade för andra.
Roger Strandberg, som är rektor för tre skolor i Edsbruk, Överum och Loftahammar, menar att tanken bakom akutskolorna är god men att pengarna skulle kunnat användas mer effektivt.
– För elever som hamnar i akutskolorna är det väldigt individuellt vad de behöver träna på. Vissa har inga problem att vara där hela dagen medan andra kanske bara kan vara där en halv dag, då får vi anpassa oss efter vad de behöver.
Innan akutskolorna kan tas i bruk behövs det dock mycket administrativt jobb. Arbetet med att ta fram information, skicka in ansökningar, dela ut alla pengar och organisera allt kostar pengar som kunde gått till att utvidga skolornas existerande arbete. Dessutom tycker Roger Strandberg att tiden elever kan placeras i akutskolor ofta är för korta för att ge något resultat.
– För någon har det funkat jättebra men på tre-fyra veckor hinner man oftast inte göra så mycket för eleverna om man vill bryta deras vanor. Tanken bakom det här är att det ska bli mindre stökigt i skolan men jag vet inte hur väl det slagit ut, säger han och fortsätter:
– Sedan handlar det inte bara om att eleverna inte kan lära sig utan det är ofta sociala bekymmer som ligger bakom. Då är det ju inte primärt en skolfråga, utan det handlar att få eleverna att må bättre på andra sätt.