Tidningsdöden ett demokratiproblem

Värst är det i USA, där läsare och annonsörer sviker i "förödande takt" (en annan amerikansk medieforskare har räknat ut att antalet dagliga tidningsläsare i USA krympt till noll 2043, om rådande trend håller i sig). Nyhetsredaktionerna krymper dramatisk, andra tidningar tvingas helt enkelt i konkurs.Men också i Europa börjar tidningsdöden breda ut sig. Tyskland och Storbritannien är drabbade länder, Sverige är fortfarande relativt förskonat. Men även om Pattersons perspektiv är amerikanskt och globalt, finns det anledning för oss i Sverige att lyssna till hans varnande ord. Finanskrisen är förstås den akuta orsaken till tidningsdöden. Men ett minst lika viktigt skäl är mediebolagens misslyckade försök att hantera de möjligheter och utmaningar som Internet fört med sig. Annonsintäkterna från tidningarnas nätupplagor ersätter inte de alltjämt krympande inkomsterna från papperstidningarna. Samtidigt utsätts traditionell massmedia för en ofta snedvriden konkurrens från e-nyhetstjänster och bloggare. Snedvriden därför att den nya gratisjournalistiken i hög utsträckning lever på den gamla, kommersiella.Ett sätt att möta situationen är att minska distribueringskostnaderna. Prestigefulla Christian Science Monitor tillhör de tidningar som (föredömligt, menar somliga) valt att begränsa sin pappersutgivning till helgdagarna, och då belöna sina prenumeranter med fördjupande analyser och reportagejournalistik. Till vardags skall all nyhetsrapportering ske via Internet. Om fler tidningar slår in på den vägen återstår att se. Ett problem är att annonsörerna ofta betalar mångdubbelt mer för en ruta i den tryckta tidningen än för en reklamyta på nätet. Kanske kommer somliga mediebolag rent av att göra tvärt om: stänga ner sina hemsidor för alla utom betalande kunder.Problemet är inte enkom tidningarnas eget. Färre tidningar, krympande redaktioner och hemkallade utrikeskorrespondenter betyder att färre journalister tävlar om läsarnas uppmärksamhet. Risken är förstås att de kommer undan med hafsigare rapportering, mindre rigorösa faktakontroller och subjektivitet i nyhetsförmedlingen. Tunnare inrikesbevakning och minskade resurser för undersökande journalistik ger makthavarna breddat spelrum. Och minskar möjligheten för väljarna att ställa sina representanter i regering och riksdag till svars. Ytterst utgör tidningsdöden ett demokratiproblem.

Tidningsdöden ett demokratiproblem

Häromdagen analyserade den amerikanske medieforskaren Thomas E Patterson, vid Harvarduniversitetet i USA, mediemarknadens framtid på Dagens Nyheters debattsida. Det var dyster läsning. Tidningarna håller på att tyna bort, skriver han.