Biltaket är täckt av en sotig sörja.
Det luktar fortfarande bränt och på baksidan av garaget syns hur elden slukat det mesta.
Av barnens fyrhjuling återstår metallstommen och fälgarna. Plasttaket hänger ner som segt spindelnät. Soptunnorna står smälta och förvridna.
– Jag var här på terrassen och såg lågor bakom buskarna. Jag fick panik, sprang ut på gatan och skrek på hjälp, berättar Tsvetelina Tomova dagen efter branden på Läderbaggsvägen intill Ekhagens golfbana.
Hon var ensam hemma med hunden Muffin som började skälla när kaoset bröt ut i villaidyllen.
Maken Emil jobbade och barnen var hos svärföräldrarna.
Grannarna ringde till Räddningstjänsten. Några passerande okända män kom med vattenslang och försökte släcka.
– Jag hämtade brandsläckaren i köket, men det var så varmt. Vi kunde bara se på från grannarnas tomt, när elden spred sig. Jag var rädd för att något skulle explodera i garaget och att branden skulle sprida sig till husen och till skogen, berättar Tsvetelina Tomova.
Räddningstjänsten kom med flera bilar och satte igång släckningsarbetet i garaget och på baksidan.
– De var många och så proffsiga. De kollade om vi mådde bra samtidigt som de släckte. De kan verkligen sitt jobb. Efteråt satte de upp ett nytt brandlarm och stannade för att bevaka några timmar. Sedan kom polisen för att göra sin tekniska undersökning.
Dagen efter försöker Tsvetelina Tomova att samla tankarna. Hon är tacksam för att barnen inte var hemma och för att ingen blev skadad.
– Man känner sig så liten. Jag har aldrig varit med om något liknande. Man tänker att det är sånt som inte händer mig. Vi hade tur i oturen, säger hon.
Avfallskärlen måste ersättas.
I väntan på försäkringsbolagets skadebesiktning står bilen, täckt av sotigt bråte, på garageuppfarten.
– Vi skulle börja rensa ur garaget och kasta saker. Nu blev min och barnens cyklar förstörda, och alla verktyg. Jag vet inte hur mycket som försvunnit, säger hon.
Golvet är täckt av en svart sörja. Utmed väggarna går det att urskilja en gräsklippare, en trimmer och andra mindre skadade saker.
Troligen startade branden vid laddaren till barnens fyrhjuling.
– Alla har laddare numera. Det väcker ju starka obehagliga känslor, men man kan inte gå och vara rädd hela tiden, funderar Tsvetelina Tomova.
När försäkringsbolaget gjort sitt väntar det praktiska med att ersätta det som gått förlorat.
– Jag är glad att ingen blev skadad och att vi har så himla bra grannar. Jag fick tyvärr ingen möjlighet att tacka de män som hjälpte till med vattenslangen, de var plötsligt borta, säger Tsvetelina Tomova.
Joakim Jansson, säkerhetschef räddningstjänsten i Västervik, berättar om nya släcktekniken.
Vid släckningen använde sig Räddningstjänsten av en ny teknik. Den så kallade skärsläckaren som använts i Västervik i ungefär ett och ett halvt år.
– Den skjuter hål genom väggen och sprutar finfördelat vatten som kyler ned brandgaserna. Den är väldigt effektiv i utrymmen som är svåra att komma åt, som nu på vindsplanet i garaget, berättar räddningschef Joakim Jansson.
Han betonade hur viktigt det var med det brandlarm som gick till larmcentralen och framför allt grannarnas uppmärksamhet.
– Det är jätteviktigt för oss, så vi snabbt kan vara på plats. Det fanns viss risk att branden kunnat sprida sig till grannens närliggande garage, säger Jansson.
Enligt polisens tekniska undersökning startade branden på garagets baksida, troligen på grund av ett elfel i samband med laddning av en fyrhjuling.
Det nya plasttaket blev inte så gammalt.
Cyklarna skadades av lågorna.
Det mesta är sotigt eller förkolnat.