Tacksamt med höjda studiemedel

På grund av de dåliga tiderna sjunker emellertid statens prisbasbelopp som styr studiemedel, pensioner et cetera, följden blir därför i slutändan blott 350 kronor mer i handen för studenten. Reformen finansieras genom att CSN höjer sina avgifter, vilka redan idag finansierar stora delar av myndighetens verksamhet. Reformen är välkommen, studiemedlen har under snart 20 år urholkats genom att inte följa med den allmänna prisutvecklingen, särskilt för bostäder. I det långa loppet är det inte hållbart. De flesta studenter upplever idag att de måste arbeta extra vid sidan av studierna för att få ekonomin att gå ihop. Det klarar de som läser en utbildning med mycket egen fri inläsningstid, men de är inte representativa för alla. Den som går en krävande utbildning har oftast inte tid till extraarbete - i alla fall om resultaten skall bli acceptabla. Att studenter på vissa utbildningar anser sig kunna jobba vid sidan av studierna i mycket hög grad är en indikation på att högskolepoängen har olika värde vid olika institutioner. De flesta som varit inskrivna vid ett universitet eller högskola, vilket idag är ungefär hälften av de unga, har upplevt eller sett detta fenomen. På vissa kurser får studenterna högskolepoäng nästan utan ansträngning. Den olikheten är inte rimlig, heltidsstudier bör för normalstudenten ta just en heltid i anspråk. En stor bov är den genomströmningsprincip som gäller. Sedan ersättningen för studenterna började baseras på hur många som tar sina poäng har många lärosäten sänkt kraven. Från många håll inom högskolorna hörs även att man känt sig tvingade till detta då studenterna inte längre har tillräckliga förkunskaper. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att antalet gymnasister med högsta betyg ökat hela 28 gånger mellan 1997 och 2007. Kanske behövs reformer på detta område, som mer omfattande centrala prov eller återinförande av klassiska studentskrivningar för examen, så att betygen blir rättvisande och bedömningen lika för alla. Att ekonomin urholkats för studenterna och att fler jobbar har negativa sidoeffekter även för många studentföreningar. Kårer, nationer, kulturföreningar och idrottsklubbar har alla upplevt att studenterna inte längre anser sig ha råd att vara engagerade eller, om de jobbar extra, ha tid. Därmed har den viktiga ideella sektorn som på de klassiska universitetsorterna burit fram månghundraåriga traditioner urholkats. Det är ytterst beklagligt. Att studiemedlen höjs är bra, men det behövs även en samlad översyn för hela utbildningsområdet. Grundskola, gymnasium och akademisk utbildning, dess finansiering och studenternas uppehälle måste alla hänga ihop för att det skall bli en bra helhet.

Tacksamt med höjda studiemedel

På bästa debattplats i Dagens Nyheter meddelade i söndags utbildningsminister Jan Björklund och högskole- och forskningsminister Tobias Krantz att studiemedlen till alla studenter höjs genom en satsning i höstbudgeten. Det ska bli 430 kronor mer i månaden från årsskiftet.