Syrebristen i Östersjön kvar på extrem nivå

Den extrema syrebristen i Östersjön fortsätter. Vattnet har dessutom blivit varmare, vilket gynnar blomning med cyanobakterier.

De senaste 20 åren har Östersjön haft stora ytor med syrefria bottnar. Rekordåret var 2018.

De senaste 20 åren har Östersjön haft stora ytor med syrefria bottnar. Rekordåret var 2018.

Foto: Per Leino/SMHI

Västervik2021-04-07 20:00

SMHI:s senaste rapporter om Östersjön är nedslående läsning. Ytan med helt syrefria bottnar minskade visserligen något 2020, men ligger ändå kvar på extremt hög nivå. Östersjön förblir det kusthav i världen som har det största området med syrefattigt vatten. 40 procent av bottnen är snart påverkad av syrebrist, eller helt syrefri.

– Det är bekymmersamt på många sätt. Inga högre former av växter och djur kan överleva i syrefritt vatten och vi ser inga tecken på att områdena som är påverkade minskar, säger oceanografen Martin Hansson.

Östersjön har haft mycket stor utbredning av syrefria bottnar i 20 år, en effekt av den stora tillförseln av näringsämnen från 1950–1990-talen. De syrefria bottnarna spär på problemet genom att de släpper ifrån sig näringsämnen som ökar övergödningen.

undefined

Inträngning av saltvatten från Kattegatt piggar upp Östersjön, men sker alltför sällan. Trenden är att inflödena minskar. Senast ett stort inflöde ägde rum var 2014, då cirka 300 kubikkilometer strömmade in.

Mätningar visar att havsytans temperatur blivit 1,35 grader varmare under perioden 1982–2006. Det är den största uppvärmningen bland alla kusthav i världen.

– Havsvattnet har blivit varmare och salthalten har minskat i Östersjön. Under sommaren har vi en ökad förekomst av cyanobakterieblomningar i Östersjön jämfört med tidigare och vi ser också ändringar i artsammansättningen, säger Bengt Karlson, forskare och marinbiolog på SMHI.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!