?Sydkraft förstör min skog?

? Sydkraft sågar sönder min skog, men det är jag själv som får ta förlusten. De har kvistat granarna helt intill stammarna, vilket innebär en uppenbar risk att träden senare kommer att ruttna.
Mats Candestedt äger skog i Blägda, mellan Totebo och Tuna. Omkring 150 meter av Sydkrafts ledningsgata går över Candestedts marker. Där sikt?röjde Sydkraft förra måndagen, varvid ett 30-tal av hans granar kvistades.
? På granar ska man spara tio centimeter av kvisten för att inte riskera att röta går in i stammen, säger Mats Candestedt som nu har polisanmält Sydkraft.

På Sydkraft medger man att den aktuella kvistningen kan ha gjorts lite för nära granstammarna.
? Kanske kunde man ha lämnat något längre stumpar, säger Karin Stockman på Sydkraft. Hon betonar dock att Sydkraft, om det skulle visa sig att skador senare uppkommer på grund av bolagets arbete, självklart betalar ut ersättning för träden.
? Vi ersätter om rötan visar sig beror på vår kvistning. Vi är inte alls motsträviga i sådana ärenden. Däremot kan vi inte redan nu, som Mats Candestedt begärt, betala ut ersättning till honom i förskott. Vi kvistar ju tusen mil ledningsgator varje år.
Mats Candestedt, i sin tur, tycker det är märkligt att han ska behöva vänta i 40?50 år på att ersättas för Sydkrafts misstag.

? Och då är det dessutom min sak att bevisa att rötskadorna beror på kvistningen år 2004 och inte kommit via rotsystemet. I klartext betyder ju detta att några pengar inte kommer att betalas ut, suckar Candestedt.
? Det är inte mycket skog det handlar om för min del, men de har gjort likadant hos en granne. De har varit hos alla mina grannar. Sammantaget blir det ju mycket de har kvistat fel.
Mats Candestedt råkade komma förbi under kvistningsarbetet och sade då till att man såga för nära stammarna. Ingen tog dock notis om honom förrän jobbet redan var utfört.

? Jag har inte mycket skog, men den jag har vill jag gärna ha kvar, säger Mats Candestedt.
Kristian Svedberg på Skogsvårdsstyrelsen i Östra Östergötland i Västervik vill inte ta ställning i denna tvist, men säger att granar är betydligt känsligare för röta än till exempel tallar.
? Visst är det en fördel att för säkerhets skull spara en liten kvistknagg på gran. Man får absolut inte skada granens bark. Då finns en risk att röta kommer in i stammen, säger han.
? Sågning en liten bit ut från granstammen minskar givetvis risken för barkskador.

Kristian Svedberg berättar att röta är ett problem vid gallring av skog. Det är, främst på gran, lätt att få en infektion av sporer från rötsvamp på stubbytan.
Rötsvampen sprider sig sedan vidare ned i marken och ut i rotsystemet. Därifrån sprids den vidare upp i andra rotsystem där träden står kvar. Rotrötan orsakar stora kostnader inom svenskt skogsbruk i.dag.
För att motverka detta smetas omedelbart en lösning av pergamentsvamp eller urea på stubbytan. Då börjar där växa andra, ofarliga svampar som håller rötsvampen borta.
? Risken för rötsvamp minskar också om man gör gallringen, kvistningen eller avverkningen då är det är kallare än tio plusgrader. Då trivs inte rötsvampen, säger Kristian Svedberg.

?Sydkraft förstör min skog?

Skogsägare i Blägda polisanmäler kvistning längs ledningsgata.