Sveriges bönder tror på framtiden

Sveriges bönder tror på framtiden. Trots försämrad lönsamhet investerade bönderna fem och en halv miljard kronor förra året. Mer än var femte bonde investerade i byggnader och allra mest optimistiska är grisköttsproducenterna. Över hälften planerar att utöka produktionen i framtiden. Småländska bönder är nöjdare än alla andra.

Uppgifterna kommer från årets Lantbruksbarometer, en årlig SIFO-undersökni8ng som sedan 1987 kartlagt böndernas framtidsplaner på uppdrag av LRF, Föreningssparbanken och LRF Konsult. Statistiken bygger på intervjuer med 920 lantbrukare med mer än 20 hektar åkermark.
Flertalet, 70 procent, anser att lönsamheten är ganska, eller mycket, dålig. Trots detta är det över 40 procent som tänker öka produktionen och 15 procent tänker utveckla andra verksamhetsgrenar. 80 procent tror att deras företag kommer att vara kvar som en egen driftsenhet om fem år.
Mer än hälften vill effektivisera sin produktion och nära hälften tänker öka samarbetet med andra bönder för pressa ned kostnaderna. Mest positiva är grisköttsproducenterna, hela 65 procent planerar att utöka sin produktion i framtiden.
Bönderna i olika delar av landet har väldigt olika uppfattning om lönsamheten, mest positiva är bönderna i Småland, Blekinge och södra Älvsborgs län. Så har det varit fyra år i rad. Inte mindre än 37 procent i dessa områden tycker att lönsamheten var ganska god förra året och 17 procent tror att det blir bättre i år. I hela Sverige var siffrorna 28 respektive 12 procent.

Nästan var tredje bonde investerade i maskiner år 2002 och totalt plöjde de ned fyra miljarder kronor i maskiner och redskap.
Investeringarna i byggnader sjönk, efter att tidigare ha ökat tre år i sträck. Nedgången gäller alla grenar i näringen utom fjäderfä. Ändå är nivån fortsatt hög, i snitt byggde 22 procent år 2002 och nästan lika många planerar att bygga i år. Totalt investerade bönderna 1,5 miljarder i byggnader förra året.
Enligt undersökningen kommer dock investeringarna att sjunka i år både i maskiner och byggnader. En förklaring är osäkerheten inför den nya jordbrukspolitiken.
Den sammanlagda skulden för Sveriges lantbruk ökade med 5,3 miljarder förra året och uppgick vid årsskiftet till 107 miljarder kronor.

De allra flesta bönder 95 procent trivs med sina jobb och hälften kan rekommendera jobbet som bonde till sina barn.

Sveriges bönder tror på framtiden

Investerade fem och en halv miljard förra året.