Sverige största koldioxidboven
Stora svenska bilar släpper ut mest per kilometer i hela Europa.
- Vi har varit sämst i Europa under alla år som jag forskat inom området och det finns inget som tyder på att vi blir bättre, säger miljöforskaren Per Kågeson.
Två gånger har Sveriges riksdag slagit fast att utsläppen av koldioxid i trafiken år 2010 ska ligga på samma nivå som 1990. Det är långt tills de målen uppnås.
- I dag ligger vi ungefär 14 procent över utsläppsnivåerna 1990 och om utvecklingen fortsätter som nu kommer vi att ligga 20 procent över år 2010.
Per Kågeson är miljöforskare som studerat den svenska bilflottans utsläpp i över 15 år. Han är inte optimistisk över utvecklingen.
- Nej, medan övriga EU-länder går mot mindre fordon fortsätter de tyngsta fordonsklasserna att dominera i Sverige. Även när det gäller så kallade stadsjeepar ligger Sverige i topp, vi har procentuellt flest stadsjeepar bland nyregistrerade bilar, säger han.
Per Kågeson har på uppdrag av Vägverket granskat den svenska fordonsflottan i ett EU-perspektiv. När han talar om EU handlar det om de 15 medlemsländerna före den senaste utvidgningen. Sverige intar en unik ställning i detta EU.
Den nyregistrerade genomsnittsbilen drar 0,67 liter bensin per mil. Den nya svenska snittbilen drar 0,87 liter.
Nya svenska bilar släpper i snitt ut 198 gram koldioxid per kilometer. Med det är vi överlägset värst i Europa. Tvåan Finland kommer långt efter med 177 gram. EU-snittet ligger på 166 gram.
Orsaken är som sagt att vi svenskar kör större, tyngre och mer kraftfulla bilar än andra européer. I nybilsförsäljningen inom övriga EU dominerar bilar ur småbils- och mindre mellanbilsklasserna stort. Mellan 60 och 67 procent av alla nya bilar som säljs kommer ur dessa klasser.
I Sverige är läget det motsatta. Här hör 63 procent av alla nya bilar antingen till de två tyngsta klasserna eller är stadsjeepar. Bara 37 procent är någon form av småbil.
- Man tror kanske att det kunde förklaras av vårt klimat och vårt geografiska läge. Men det stämmer inte. Skillnaderna är nästan lika stora om man bara jämför med våra grannländer och andra länder i norra Europa, säger Per Kågeson.
Tar man bilar i den tyngsta klassen (stadsjeepar undantaget) står de för 42 procent av nybilsförsäljningen i Sverige men knappt 18 procent i Finland.
Inte heller nöjer vi oss med stora bilar. Det ska vara krut under huven också. Snitteffekten på en ny bil i EU 2002 var 77kW. I Sverige låg snittet på 101 kW.
Det är ett stort hopp ner till tvåan Luxemburg, som har ett snitt på 89kW.
- Det finns inga logiska förklaringar till att vi kör så tunga och stora bilar i Sverige. Förr kunde man kanske förklara det med säkerhetstänkande, men i dag är många småbilar lika säkra som stora bilar, säger Per Kågeson.
- Man kan inte heller förklara det med att vi är mer storvuxna än andra, för vi är inte större än tyskar eller holländare. Och älgarna i Finland är lika trafikfarliga som här.
I stället tror Per Kågeson att det handlar om att svenska generalagenter och motorjournalister gillar bilar med många hästkrafter.
- Det går nog inte heller att bortse från att vi haft två svenska tillverkare med förkärlek för stora bilar. Det är frestande att tro att deras närvaro är en orsak till att vi i motsats till nästan alla andra EU-länder inte har några regler eller skatter som slår mot bilar som drar mycket bensin, säger han.
Så jobbar vi med nyheter