Svenskt ledarskap modell för EU

Frankrikes president Nicholas Sarkozy har förklarat att inte en enda anställd inom landets bilindustri skall behöva förlora jobbet. Det gigantiska stödpaket som lanserats av den anledningen innebär, om det förverkligas, inte bara en utmaning mot allt vad allt tal om europeisk solidaritet och identitet handlar om utan även ett stort steg bort från idealet om en europeisk fri marknad. För Frankrikes strategi innebär naturligtvis ett stort steg mot protektionism. Man har inte haft det politiska modet att stå upp för frihandel och sunt ekonomiskt förnuft utan öser istället pengar över en industri som skulle behöva omdanas men som istället låses fast i en olönsam struktur. De övriga EU-länderna har reagerat med upprördhet över detta flagranta brott mot principen om konkurrens på lika villkor, och EU-kommissionen kommer att överväga huruvida man skall driva ärendet till EG-domstolen. Men frågan är hur långt man vågar gå för att utmana ett av de största, och skall tilläggas, erkänt arroganta, medlemsländerna. I EU är en del medlemsländer mer jämlika än andra. När den franska regeringen faller för det politiska trycket pressas EU-institutionerna i sin tur av Frankrike, som en dominoeffekt. Det är tragiskt och beklämmande. Men en god kontrast till detta spektakel ser vi i den svenska regeringens envist nyktra syn på sakernas tillstånd. Man befinner sig i precis samma trängda situation som så många andra EU-länder: med en fordonsindustri som i stora stycken håller på att rämna och därför bankar hårdhänt på finansdepartementets dörr med krav på subsidier. Men till skillnad från sina kontinentala kollegor håller regeringen Reinfeldt på principerna, även om det är politiskt kostsamt. Man vägrar ge efter för vare sig Metalls påtryckningar eller General Motors utpressning: skattebetalarna skall inte behöva stödja industrier som inte överlever på den fria marknaden.När principerna kring det europeiska samarbetet en gång lades ut var det just i en sådan anda. Fri konkurrens och fri rörlighet för varor och tjänster skulle ersätta gammeldags och inskränkt protektionism. Öppenhet istället för slutenhet. Den ekonomiska krisen prövar nu hållbarheten i de politiska visionerna - och det politiska ledarskapet i varje land. Om några månader tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Det är inspirerande. Än så länge verkar det som om vi kan hoppas på det mest glädjande EU-idealet: att ett litet land, trots sitt röstunderläge, kan påverka om inte annat genom sin klarsyn och sitt goda exempel.

Svenskt ledarskap modell för EU

EU står inför en av sina största kriser. Inte bara ekonomiskt utan även politiskt.