Sveaskog säljer skog i Västerviks kommun

Köparen ska vara lagfaren ägare till en fastighet som taxeras som lantbruksenhet inom den kommun där förvärvet sker. Därutöver kan personer som varit bosatta minst ett halvår i ett område som betecknas som glesbygd inom kommunen där försäljningen sker få möjlighet att köpa mark.
Inom Västerviks kommun har man för närvarande fem objekt ute till försäljning, alla gäller skogsmark. På två av objekten; Kasinge och Lörstad har man delat upp skogsmarken i två områden. Det har man gjort för att även den som inte har så stora ekonomiska resurser ska kunna vara med och bjuda. Bjulebo söder om Västervik säljs däremot som en enhet.

Ett av de objekt där det under den här veckan har varit sista dagen för intresserade att lämna anbud är Lörstad i Blackstad.
Lörstad hade under många år beteckningen kaptensboställe. Det var krigsmakten som ägde gården och den indelte soldaten som brukade den. Skogen har alltid skötts av någon statlig institution, senast av Sveaskog. Jordbruket har sedan krigsmakten omorganiserades varit utarrenderat. 1959 började farfadern till de nuvarande ägarna Per och Magnus Svensson att arrendera Lörstad. Deras far Rune stod för arrendet när staten beslöt att sälja jordbruket 1991.
Då gjordes en värdering och arrendatorn erbjöds att köpa, inga andra intressenter kom i fråga den gången. När det nu är dags att sälja den återstående skogsmarken som hör till gården har flera spekulanter möjlighet till förvärv.

Eftersom skogsmarken tillhör staten finns inget taxeringsvärde att gå efter, som det gör på privata fastigheter. Nu har Sveaskog gjort en värdering av skogen efter skogsbruksplanen och kommit fram till ett värde på sex miljoner. Efter en uppräkning som bygger på marknadsvärdet för skog i dag har man hamnat på 9,1 miljoner. Ett pris som man minst räknar med att få ut.
- Jag och min bror Per är förstås intresserade av att köpa skogen och återskapa fastigheten som den en gång var, säger Magnus Svensson, en av ägarna till Lörstad.
Bröderna driver för närvarande mjölkproduktion på gården. 50 kor finns i ladugården. Mycket tid ägnar de också åt att med egna maskiner åka runt och utföra arbete åt andra bönder. En speciell maskin för att lägga så kallad ensilagekorv och en stor gödseltunna ingår i maskinparken.
- Vi skulle gärna vilja anställa en man för att kunna utöka våra uppdrag utanför den egna gården. Problemet har varit att hitta sysselsättning för honom under vintern. Kunde vi köpa till skogsmark skulle det bli en bra möjlighet att ge året-runt-arbete.

Magnus är väl medveten om att det finns flera intressenter som det kan bli tufft att bjuda över.
- Vi har varit på möte med banken och tillsammans kommit fram till ett pris som kan anses rimligt att klara. Vi vet att det kommer att dröja cirka 25 år innan det finns någon avverkningsbar skog på Lörstad så räntekostnaderna måste vi klara genom andra inkomster.
Största konkurrensen om skogsköp har för närvarande intressenter som Per och Magnus från personer som av olika anledningar har fått loss pengar som de vill investera i något som är värdebeständigt.

Enligt Carl-Johan Dunge på LRF konsult skogsbyrån, som är mäklare för Sveaskogs skogsförsäljningar, så är intresset för att köpa skog just nu mycket stort.
- Skälen är bland annat den låga räntan och att skogen visat sig vara en bra investering. I de stormdrabbade delarna av Småland påverkas priserna också av att det finns en del skogsägare som efter Gudruns härjningar sitter med skogslikvid- och försäkringspengar som de vill investera i ny skog. Det finns också en tro på att skogspriserna kommer att stiga när man inom några år har röjt upp efter stormen och det kommer att bli brist på skogsråvara.
En fördel som köpare av den skog som Sveaskog bjuder ut har är att det finns klara begränsningar av vilka som får köpa. När privata skogsfastigheter säljs är det numera inte bara spekulanter inom landet som är med och bjuder också en del danskar visar intresse för att äga fastigheter i Sverige, särskilt i Skåne. 20 procent av skogsfastigheterna i Skåne såldes under förra året till danskar.
I vår del av Småland märker man, enligt Carl-Johan Dunge, inte så mycket av intresset från danskar.
- Jag tror att avståndet avskräcker en del. Den som köper skog vill bo så nära att han kan vara med och ha kontroll över skötseln. Av de fastigheter som vi säljer så äger 75 procent av köparna redan mark i närheten.
I södra Sverige ligger genomsnittspriset per skogskubikmeter på 318 kronor. Enskilda objekt har betalats med upp till 400 kronor.