Våld mot kvinnor
Det säger Cecilia Brick, gruppchef för grova brott och brott i nära relation vid Västervikspolisen.
Den typiska mannen som tar till våld mot en närstående går inte att ringa in, eller mer korrekt – han finns överallt, inom alla samhällsgrupper och i alla samhällsklasser, säger Cecilia Brick.
– Det är samma sak med kvinnan som blir slagen eller utsatt för någon annan form av våld. Hon finns också i alla samhällsklasser. Schablonbilden av att såväl gärningsman som brottsoffer oftast tillhör ett socialt lägre samhällsskikt stämmer inte.
Hon menar att polisen på senare år har blivit bättre på att hantera och bemöta brottsoffer, där det finns en misstanke om att personen i fråga har utsatts för våld av en närstående.
– Även ingripandeverksamheten har fått bättre kunskap kring hur man bemöter brottsoffer och misstänkt gärningsperson ute på fältet. Tidigare låg fokus främst på hur man skulle gå tillväga när brottsoffer och misstänkt gärningsperson kom in till polisstationen på förhör.
Det är framför allt psykologin i en våldsam relation som polisen fått mer kunskap om, förklarar Cecilia Brick.
– Vi har fått specialinriktade utbildningar på relationsbrott och sexualbrott för utredande personal.
Brick förklarar att myndigheten har utarbetat en speciell handbok i utredningsmetodik och bemötande av brottsoffer när det kommer till brott i nära relation.
– Konceptet innefattar alltså allt, från hur ingripandepolisen hanterar ärendet från start och därefter hur utredande personal tar vid, till att eventuellt åtal väcks.
Polisens primära uppgift är ändå att hantera och lagföra brottslingen, understryker Cecilia Brick.
– Vi försöker att dra gränser, så att vi verkligen sysslar med det vi är satta att göra. Med det sagt: Naturligtvis hjälper vi brottsoffret så gott vi kan inom ramarna för det polisiära uppdraget.
– Det kan till exempel handla om att koppla ihop den berörda med socialtjänsten, kvinnojouren eller en vårdinstans.
När det handlar om våld i nära relation är det brott som ofta är svåra att utreda, menar Brick. Dels då de som regel sker inom hemmets fyra väggar. Dels beroende på att det inte sällan saknas bevis.
Det är viktigt att på olika sätt försöka att dokumentera det man har blivit utsatt för, påpekar hon. Det kan handla om att ta bilder av synliga skador, spara sms-konversationer och att göra noteringar som kan fungera som stödbevisning.
Vidare är det inte ovanligt att den här typen av anmälningar dras tillbaka av målsäganden, det vill säga att hen ångrar sin anmälan. Av rädsla eller för att våldet blivit en "normalitet" som bagatelliseras. Men om polisen ändå hunnit samla tillräckligt med bevis kan ärendet tas vidare och åtal väckas i alla fall.
Det måste ju hända emellanåt att polisen rycker ut på ett sådant här ärende – kanske har en granne ringt och påtalat att allt inte verkar stå rätt till i lägenheten bredvid – och så vill den som man befarar har blivit utsatt för våld inte alls medverka, överhuvudtaget inte anmäla. Vad händer då?
– Polisen har alltid en anmälningsplikt som gör att om brottsoffret inte vill medverka ska en anmälan ändå skrivas om man vid tillfället kan konstatera att någon i relationen har blivit misshandlad av sin partner.
Ärendet kommer in till utredningsenheten där en åklagare övertar ansvaret för förundersökningen.
I anmälan ska då framgå att brottsoffret inte vill medverka, förklarar Cecilia Brick.
Därefter är det upp till åklagare att fatta beslut kring hur, och om, man ska gå vidare.
– Det vill säga om ärendet ska läggas ner eller om polisen har samlat på sig så pass mycket material att åklagare väljer att fortsätta med förundersökningen utan brottsoffrets medverkan.
Hon tillägger:
– Polisen ute på fältet lämnar inte platsen utan att ha försäkrat sig om att kvinnan vet var hon kan ringa om hon behöver hjälp.
Kommentar: Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män. Men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man.
Därför har vi i den här artikelserien valt att fokusera på mäns våld mot kvinnor.
Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. (Källor: Socialstyrelsen och Nationellt centrum för kvinnofrid).