"Svårt få pengar till att rusta Tjustbanan"
Mp:s Claes Roxbergh tror att det kan bli tufft att finansiera sista delen av Tjustbanan.
Det varnar trafikutskottets ordförande Claes Roxbergh (mp) för.
I onsdags anlände han till Västervik per segelbåt. Under en vecka har han seglat från hemstaden Göteborg till Västervik. Nu ska båten ligga i förvar hos partikamraterna Egil och Kerstin Bergström fram tills semestern.
Resan har inte enbart varit en semester. I onsdags träffade han Västerviks kommunchef Conny Jansson för att orientera sig om kommunens läge.
Ett av de krav som kommunen fört fram allra hårdast till regeringen efter beskedet om Electrolux nedläggning har varit bättre tågförbindelser med Linköping.
Sedan tidigare finns en upprustning av sträckan mellan Linköping och Åtvidaberg inplanerad den kommer att korta ner restiderna för resande från Västervik.
Häromveckan kom infrastrukturministern Ulrica Messing med beskedet att en förstudie av en upprustning av resten av sträckan fram till Västervik ska inledas.
Det stora frågetecknet är när och om den sträckan kan rustas när förstudien är gjord. I dag finns inga pengar avsatta.
Claes Roxbergh kunde inte ge stort hopp när han besökte Västervik.
- Jag hoppas verkligen att den delen av sträckan kan lösas, men i dagens planering finns inget utrymme.
Under de kommande tolv åren ska 107,3 miljarder investeras i järnvägstrafiken. En kraftig höjning av investeringstakten som kommit till stånd efter tuffa förhandlingar mellan socialdemokraterna och miljöpartiet.
Trots den stora summan är det många projekt som inte får plats och som får vänta. Hoppet för Tjustbanans andra etapp är att det sker omprioriteringar under planperioden. Något stort projekt senareläggs, och då kan andra mindre projekt komma igång snabbare.
Claes Roxbergh varnar för motsatsen.
- Titta på tunneln genom Hallandsåsen som från början beräknades kosta 1,2 miljarder och nu är uppe i 7,5 miljarder. Det är väldigt många projekt som fått stå tillbaka för att tunneln ska bli klar.
Finns det tekniskt komplicerade projekt under planperioden där ni redan nu befarar att budgeten inte håller?
- Eftersom järnvägsinvesteringarna under perioder nästan helt legat nere så tror jag att man inte varit bra på att kalkylera kostnaderna när investeringarna åter kommit igång. Man är mycket säkrare på att uppskatta kostnaderna när det gäller vägbyggen. Vi har haft en del läropengar de senaste tio åren så jag hoppas att kalkylerna ska hålla bättre i framtiden.
Det är många som slåss om investeringarna. Hur angelägen är Tjustbanan om man ställer det mot andra projekt?
- Med tanke på den höga arbetslöshet som hotar och det isolerade läge som Västervik har är Tjustbanan ett viktigt projekt, och det rör sig om förhållandevis små pengar.
En svaghet för Västervik när infrastrukturprojekt ska prioriteras är de samhällsekonomiska kalkyler som görs. De bygger bland annat på den befintliga person- och godstrafiken. Det gör att projekt i tättbefolkade områden framstår som mer angelägna.
Risken är att andra regioner, som Västervik, hamnar i negativa spiraler. Underlaget blir ännu sämre om den dåliga infrastrukturen leder till utflyttning.
Claes Roxbergh tycker att man inte bara kan gå på de ekonomiska kalkylerna.
- Vi politiker måste ta ställning till om det finns andra skäl till att göra investeringarna. Skulle man bara gå efter kalkylerna skulle man kunna ersätta politikerna med räknenissar.
Så jobbar vi med nyheter