"Svårt att spara i skolan"
Rektorer beordras till att spara med osthyveln för att rädda årets resultat.
I förhållande till barn- och utbildningsnämndens totala budget är betinget bara 0,85 procent. Kaffepengar kan tyckas.
Förvaltningschefen Lennart Fredriksson hävdar att i praktiken kommer rektorerna ändå att få det tufft.
- Räknar man bort lokalerna där vi har nio månaders uppsägningstid, kosten som är centralt upphandlad och ett antal övriga områden som ligger utanför rektorernas budget så har sparbetinget stigit till 3,2 procent på deras verksamhet, och det ska man klara av att spara in på ett halvår. Det kommer inte att bli lätt.
Mellan raderna låter Lennart Fredriksson irriterad.
- I juni 2003 beslutade kommunfullmäktige om vår budget för 2004. Till den första juli i år skulle flera besparingar genomföras bland annat på den centrala administrationen. Besluten kom med bra framförhållning och det är mål som vi jobbat med under det år som gått. Nu kommer man med nya direktiv i juni 2004 som ska gälla omedelbart.
Sparpaketet på 5,1 miljoner kronor kommer inte att leda fram till några stora nerdragningar till exempel skol- eller dagisnedläggningar. Den typen av nerdragningar kräver minst något års framförhållning.
I det här fallet kan besparingarna bli av slaget att man låter bli att kalla in vikarier och att vissa planerade inköp skjuts på framtiden.
Så jobbar vi med nyheter