"Svårt att märka droganvändandet"

Amanda Bäckström, Julia Wingerstad och Nora Hattar vet att det förekommer en hel del droger bland eleverna på gymnasiet, men de säger att det ändå inte märks. De går själva på gymnasiet och har precis avslutat sitt projektarbete om droger. Skolan måste informera om droger på rätt sätt, säger de.

Amanda Bäckström, Julia Wingerstad och Nora Hattar gjorde sitt projektarbete om droger . Foto: Anders Steiner

Amanda Bäckström, Julia Wingerstad och Nora Hattar gjorde sitt projektarbete om droger . Foto: Anders Steiner

Foto: Anders Steiner

Västervik2012-05-14 00:00

Den 18 april skrev vi om en föreläsning på Västerviks gymnasium om droger. Föreläsningen var en del i ett projektarbete av Amanda Bäckström, Julia Wingerstad och Nora Hattar och idén till ämnet fick de efter att ha läst en nyhetsartikel om droger.

- Det är tragiskt att det går ner i åldrarna, säger Julia Wingerstad.

För att kunna gå in på djupet listade gymnasieeleverna de tre vanligaste drogerna i Västervik med hjälp av information från polisen och jobbade utifrån dem. De har alla läst och hört att det förekommer en hel del droger bland gymnasieelever, men de säger att det är svårt att märka det om man själv inte umgås i de kretsarna. De säger att det troligtvis används på hemmafester istället för på krogen.

- Vi är vana vid alkoholrusiga, stimmiga människor. Cannabis har en lugnande effekt och då märker man kanske inte om en person använder det, säger Amanda Bäckström.

Det verkar finnas två läger bland gymnasieeleverna; de som tycker att cannabis ska förbli olagligt och de som vill ha en legalisering. Orsakerna och argumenten skiljer sig åt, vissa menar att cannabis inte är farligare än alkohol eller att det kan bli lättare att själv söka hjälp för ett missbruk om man inte riskerar att åka dit för ett lagbrott.

- Det är svårt att veta de exakta effekterna av cannabis eftersom det oftast inte görs lagliga tester på olagliga preparat. Därför kan det vara dumt att legalisera det, vi vet inte exakt vad som kan hända, säger Amanda Bäckström.

Eleverna tror att många av dem som testar droger påverkas av kompisar som berättar att de också testat. Nora Hattar säger att det kan vara lätt hänt när man är full, eftersom många blir omdömeslösa av alkohol. Skolan borde informera mer om droger, menar de, och att det gäller att hitta rätt metod för att få ut informationen.

- Man måste ha rätt research. Vår föreläsare från KRIS tryckte på ganska ömma punkter och det var flera på föreläsningen som grät. Annars kan det vara ganska svårt att nå ut till ungdomar.

Men även om skolan inte informerar så mycket om droger säger eleverna att skolan är bra på att se vilka elever som mår dåligt eller behöver hjälp. Elevhälsan finns för både de som själva har problem med droger och de som är oroliga för en vän. Nora Hattar säger att hon absolut skulle berätta för någon om en vän till henne använde droger.

- Jag tror att personen hade varit tacksam längre fram.

Vanligaste drogerna i Västervik

Alkohol: En psykoaktiv drog som är fysiskt beroendeframkallande. När kroppen bryter ner alkoholen kan det orsaka kräkningar, hjärnskador, leverskador, andningsstillestånd och i värsta fall död. Ett långvarigt missbruk av alkohol kan leda till hallucinationer, högt blodtryck, impotens och cancer.

Cannabis: Cannabis sativa är en växt som bland annat används till textilier, medicin och berusning. Blommornas kåda innehåller kemikalier som kallas cannabinoider och cannabinoiderna finns i både marijuana (torkade blad) och hasch (sammanpressad kåda). Ruseffekterna av cannabis medför försämrat minne, motorisk förmåga och reaktionstid. Ett långvarigt bruk kan leda till bronkit och ett förvirringstillstånd. Cannabis kan även leda till panikattacker och det kan utlösa psykoser hos användaren.

Amfetamin: En centralstimulerande drog som ger lustkänslor och en ökad ork. Amfetaminbruket motverkar sömnighet, hunger och törst. Ett långvarigt bruk kan leda till paranoia, depressioner och även permanenta psykoser.

Källa: Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om