Svårlöst världsekonomisk kris

Världen upplever nu historiens första globala finanskris med åtföljande svåra globala lågkonjunktur med mycket höga arbetslöshetssiffror som hårdast drabbar exportberoende länder i Asien som Kina där flera tiotals miljoner förlorar sina arbeten. Industrinationer som USA, EU-länderna och utvecklingsländer som Kina med flera försöker lösa eller mildra krisen med bankstöd och omfattande mycket kostsamma stimulanspaket. Möjligheten att lyckas enbart med dessa åtgärder är dock begränsad då många länder under högkonjunkturen bedrev en alltför expansiv finanspolitik. Stimulansåtgärderna måste vara väl genomtänkta och regeringarna kunna motstå kraven från alla uppdykande särintressen.USA och EU är oense om stimulanspaketens storlek där historiska erfarenheter spelar stor roll. I USA dominerar minnena från 1930-talets svåra depressionsår där de stora offentliga krispaketen igångsattes medan européerna och då särskilt tyskarna minns 1920-talets hyperinflation.Under högkonjunkturens tidevarv levde huvuddelen av amerikanarna livets glada dagar som om högkonjunkturen blivit permanent. Huspriserna rasade i höjden, lån med statens hjälp beviljades till dem som vid konjunkturnedgång inte skulle kunna betala sina skulder och bankerna sålde vidare tillgångar som till slut ingen kunde värdesätta. Köpfesten betalades av kineserna i form av stora köp av USA-statspapper som de nu ser falla i värde. De båda länderna bidrog till en global ekonomisk obalans där kinesiskt sparande överfördes till amerikansk konsumtion. En större kinesisk satsning på den inhemska konsumtionen på bekostnad av den alltför stora exporten och en motsvarande amerikansk regel att leva efter sina tillgångar hade starkt bidragit till att hindra eller åtminstone starkt begränsa den globala krisen. Med en betydligt mindre statsskuld skulle USA i dag utan större problem med ökande budgetunderskott kunna klara de stora utgifter som krisen medför. För USA liksom andra länder måste en sund ekonomisk utveckling innebära att man är återhållsam med utgifter under goda tider för att under sämre ha möjlighet att använda överskotten till alla kommande oförutsedda utgifter. De i snabb takt ökande amerikanska underskotten - i år beräknade till 1750 miljarder dollar - kan försvåra den ekonomiska återhämtningen då de bidrar till ekonomiska obalanser.Stora budgetunderskott bidrar också till att långivarna begär högre räntor då riskerna för utlåning ökar. Det blir global kamp om världens sparmedel och kapitalstarka länder som Kina kan använda dessa för att öka sitt ekonomiska och politiska inflytande.För Sveriges del kan vi notera att förra årets överskott på 135 miljarder kronor - till stor del beroende på engångsinkomster vid försäljning av statliga bolag - i år beräknas bli ett underskott på 149 miljarder. Detta innebär en försvagning under endast ett år med 284 miljarder kronor. Under sådana förhållanden är det begripligt att regeringen noga överväger utgiftskrav från olika särintressen. Då krisen enligt nästan alla ekonomiska kommentatorer inom några månader förvärras måste noggrant övervägande ske var insatserna gör bäst nytta. Som ovan nämnts orsakar stora budgetunderskott att räntorna i framtiden blir alltför tung belastning i statsbudgeten.Den viktigaste ekonomiska åtgärden nu måste vara att få banker och kreditinstitut att åter våga lämna krediter till företagen. Utan fungerande kreditmarknader är risken stor att statliga garantier och stimulanspaket blir verkningslösa. En nödvändig första åtgärd måste bli att lyfta bort bankernas så kallade giftiga tillgångar. Det gäller placeringar i olika värdepapper som sedan upprepade gånger sålts vidare och blivit svåra att värdesätta. Med statliga stödåtgärder borde det vara möjligt att vid försäljning minska förlusterna. Finanskrisen har sannolikt även fått världens centralbanker och regeringar att inse att fungerande regelsystem och tillsyn över de globala finansmarknaderna måste utformas. G20-mötet i London den 2 april gav intrycket av att världens ledare oberoende av politiska system insett nödvändigheten av närmare ekonomiskt samarbete. Detta bör även förbättra möjligheterna att minska politiska spänningar mellan olika länder. Sker detta blir det lättare att gemensamt bekämpa den växande internationella terrorismen.

Svårlöst världsekonomisk kris

I dag skriver Carl-Erik Bladh om den ekonomiska krisen och om att mer ekonomiskt samarbete också banar vägen för minskade politiska spänningar.