Enligt kommunstyrelsens ordförande Dan Nilsson (S) har Västervik, genom sitt brottsförebyggande råd, en ganska bra bild över vilka problem som finns i kommunala verksamheter. Han menar dock att det brottsförebyggande ansvaret inte är matchat av resurserna från staten.
– Hot förekommer till och från, men inte så pass att det påverkat myndighetsutövningen, säger Anders Björlin.
Tidigare i år lämnade SD in en motion där de hänvisade till att medarbetare i Göteborgs stad utsatts för trakasserier i syfte att påverka beslut som fattades.
Påverkansförsöken kom både från kriminella gäng som hotade om våld, och föräldrar som anlitade jurister för att exempelvis få igenom önskade skolplaceringar. Detta skapade en tystnadskultur där anställda inte vågade anmäla hoten av rädsla för repressalier, rapporterade flera medier.
SD i Västervik beskriver situationen som en ”invandringsrelaterad kriminalitet” som kommunpolitiken måste vara uppmärksam på, och ville därför se en extern granskning av huruvida kriminella gäng och hederskultur påverkar myndighetsutövningen i Västervik.
En granskning av arbetet mot hot och våld presenterades av kommunens revisorer i slutet av november – om än inte till följd av SD:s motion – och visade att Västervik har ett systematiskt arbete i frågan.
Kommunstyrelsen har nu utrett SD:s motion, och presenterat ett svar som kommunfullmäktige ska ta ställning till.
I svaret står bland annat att säkerhetsplanering tillhör socialtjänstens vardagsarbete, och de konsulterar också Polisen vid behov. Tillsammans med Polisen genomför kommunen lägesrapporter och kartläggningar, och även i skolan finns en medvetenhet – på gymnasiet finns en handlingsplan för situationer när hedersrelaterat förtryck misstänks.
Men det finns utmaningar:
– Kommunen har fått ett större ansvar för de här frågorna, vi ska till och med kunna ta ansvar för avhopparverksamhet. Det är bäst att jobba lokalt, men det finansieras inte av staten, säger kommunstyrelsens vice ordförande Harald Hjalmarsson (M), och får medhåll av ordförande Dan Nilsson (S):
– Genom kommunens brottsförebyggande råd har vi en ganska bra bild av vilka problem som finns, men staten kan inte fortsätta skjuta över mer ansvar på kommunerna utan att skjuta till resurser.
SD menar i sin motion att fler och fler orter i Sverige klassas som utsatta områden som styrs av kriminella gäng.
Enligt Polismyndigheten har antalet utsatta områden förvisso ökat från 60 stycken 2019, till 61 2021. Antalet särskilt utsatta områden, där den kriminella påverkan är som störst, har dock minskat från 22 stycken 2019 till 19 i år.
SD ville se en granskning av huruvida kriminella gäng och hedersförtryck påverkar myndighetsutövningen i kommunen. Enligt kommundirektör Anders Björlin förekommer hot inom exempelvis socialtjänsten "till och från", men inte i en sådan utsträckning att det påverkar vilka beslut som tas.