I dagarna går tre vagnar med sammanlagt 1,5 ton sopor iväg från Västervik till företaget Envirs anläggning i Munka Ljungby i Skåne. Där kommer innehållet att sorteras i 20 olika fraktioner och analyseras av utbildad personal. Frågan som Västervik Miljö och Energi vill ha svar på är; "Vad slängs i den vanliga soppåsen?" Med åren har sorteringsmöjligheterna blivit allt bättre, och det är allt mindre som ska hamna i den påse som går till förbränning.
Det är inte första gången som kommunen gör en plockanalys. Senast det begav sig var 2013, men man kommer inte att kunna ställa resultaten mot varandra rakt av.
– Metoden och urvalet har förändrats, berättar Ann-Sofi Boberg, avfallsingenjör på Västervik Miljö och Energi.
Urvalet har gjorts så att man ska kunna jämföra ett område med flerfamiljshus där man har källsortering, med ett område som inte har samma möjligheter.
Man vill även jämföra om det finns skillnader mellan Västerviks tätort och landsbygden, liksom skillnaden mellan de som har möjlighet att sortera matavfall för sig, med de som inte har det.
Vad ska ni använda resultatet av analysen till?– Det hjälper oss att se vad det är vi kan behöva informera om, och kan rikta informationen bättre, säger Ann-Sofi Boberg.
Det kan handla om att det fortfarande slängs mycket pappers- och plastförpackningar i soporna, eller att det hamnar farligt avfall i påsen.
Västervik Miljö och Energi har ställt upp målet att 2020 ska 90 procent av alla hushåll i kommunen källsortera. Då kan resultaten från plockanalysen var ett redskap.