På onsdagskvällen sändes den första delen av "Den stora sjukhusstriden". Programmet handlar om hur man försöker koncentrera kirurgiska ingrepp till färre platser för att höja kvaliteten på vården. Tesen är att övning ger färdighet. Risken för misslyckanden är större om man bara utför en viss operation några gånger om året.
I centrum fanns två Västervikskirurger, Magnus Fröstorp och Mehmet Gözen. För några år sedan fattades beslutet att ta bort ändtarms- och njurcanceroperationer från Västervik. I gengäld skulle kliniken få fler urologi- och tjocktarmscanceroperationer.
I programmet varnar Magnus Fröstorp för vad en allt för långt driven specialisering kan leda till.
– Vi har även ett akutkirurgiskt uppdrag. Det hotas om vi inte får tillräcklig erfarenhet från andra operationer.
Han tar en komplicerad förlossning som exempel, där han fick hjälpa till att lägga muskulaturen kring ändtarmen till rätta. Då var erfarenheterna från canceroperationer viktiga.
Både Lena Segerberg (S) som är landstingsråd med ansvar för sjukhusvården, och oppositionsrådet Christer Jonsson (C) berömmer tv-reportaget för att det var nyanserat.
– Man lyfte fram både politikerna, proffessionen och patienterna, säger Lena Segerberg.
Christer Jonsson (C) säger att beslutet om canceroperationerna togs i politisk enighet 2016.
– Vi gjorde det för att höja kvaliteten.
Samtidigt håller han med Magnus Fröstorp i mycket av det han säger.
– Vi upplever ett tryck uppifrån att den här utvecklingen med specialisering måste gå snabbare, men vi får inte gå för snabbt fram. Vi måste titta på hur förändringarna påverkar helheten.
Lena Segerberg lägger till att åtminstone delvis har man inte följt den statliga utredningens rekommendation att man behöver komma upp i minst 50 – 100 operationer om året för att uppnå önskad kvalitet.
– När vi diskuterat i sjukvårdsregionen, så har vi sagt att vissa operationer måste kunna göras i alla länen (Kalmar, Jönköping och Östergötland. Reds. anm.). Då har vi nöjt oss med 35 operationer per år.
Hon lägger till att egentligen är det inget nytt att man samlar vissa operationer till en plats. Skillnaden är att tidigare har initiativet ofta kommit från proffessionen, i samråd med politikerna. Man har pekat ut operationer som borde samlas till en plats.
– En annan sak är att fokus i programmet låg på canceroperationer. Kirurgin gör många andra operationer också.
Även om canceroperationerna ofta är de mest komplicerade, så menar hon att de övriga operationerna också bidrar till att kirurgerna kan behålla sin bredd.
I programmet skildras också hur många mindre sjukhus successivt avlövats på funktioner, och det har försvårat för andra delar av sjukhuset att bedriva sin verksamhet. Sedan i mitten av 90-talet har en femtedel av landets akutsjukhus försvunnit.
Finns det en risk för att Västervik är hotat om utvecklingen fortsätter?Båda politikerna svarar samma sak:
– Inte inom överskådlig framtid.
Båda anför geografin som ett skäl. Det behövs ett akutsjukhus i norra Kalmar län. Christer Jonsson lägger till ytterligare två skäl:
– Västervik har bra resultat, och det finns ingen överkapacitet på annat håll som gör att man kan ta över Västerviks akutverksamhet.