En surmulen liten flicka stampar i backen av ren och skär frustration. Den ömma modern ler lite snett men skakar långsamt på huvudet.
- Men mamma jag VILL ha en höna, väser flickan mellan sammanbitna tänder.
Återigen en långsam skakning som verkar vinna debatten.
Fjäderfän engagerar. Annars hade inte Brantestad varit fullt med folk denna dag. Människor kikar nyfiket in i burarna som är uppställda under skuggiga träd i en trädgård. Fjäderfän av alla de sorter blänger tillbaka. Vissa har en vaken och lite korkad blick, andra, som rasen Brahma, är kända för sin rovdjurslika hökutstrålning. De har fjädrar på fötterna och mörka ögon. Annat är det med Mignonankorna. De är vita och släta och har en nästan parodiskt orange näbb. Dom kvackar lite tveksamt i en bur på marken.
Bengt-Åke Öfverberg sitter i styrelsen för Kalmar läns fjäderfäförening och tycker att det än så länge är lite få deltagare och besökare, men tror att det kanske tar sig om ett tag. Kommersen är i full gång i alla fall och i år får köparna vänta med att ta med sig sina inköp till efter klockan 13. Vi vanliga nyfikna ska ha nått att titta på också. Och det är en hel del människor som spankulerar runt bland fjädrar och gälla tuppläten.
Emma Andersson från Loftahammar har just fått en höna av sin morfar Arne Gustafsson. Hon har redan flera stycken men ingen silkeshöna. Hon tror hon fått till en bra blandning i hönsgården.
- Jag började fundera på att ha fåglar själv förra året och nu har jag fyra stycken, berättar Emma samtidigt som hon kikar in i buren på sitt nya förvärv.
- De är mysigt sällskap och väldigt snälla faktiskt.
Det är femte året som Hönsbytardagen hålls, berättar Bengt-Åke. Den anordnas tillsammans med Brantestads intresseförening som bland annat anordna grissafari i år. Alla är välkomna, med eller utan sina fjäderfän.
- En del föder upp, en del samlar och en del ställer ut. Det är som med katter och hundar. Det finns utställningar där den mest representativa fågeln för sin ras vinner pris.
- Det kommer långväga gäster hit för att handla och kika på de olika raserna. Det är kul att träffa människor med samma intresse som en själv.
Själv har Bengt-Åke åtta olika raser i sin hönsgård.
Vi drar oss iväg, burarna är ganska tomma och tuppar och hönor har hittat nya hem på andra platser.