Stort i det tysta

Lika ringa och ointressant som beslutet kan verka, lika omvälvande är det. Anläggningen blir en manifestation av ansvarstagande. Slutförvaringen har varit en viktig symbolfråga för motståndarna, man har haft en medveten strategi att med svepande argument och uttalanden om avfallet skapa oro och osäkerhet kring kärnkraften.Nu är denna knut upplöst, vilket gör att situationen är omvänd. Borta är oklara besked som att "det utreds" eller "det skall nog lösa sig". Nu kan man med råg i ryggen säga att slutförvaringen är inget problem: Det är löst, anläggningen byggs!Naturligtvis kommer inte kärnkraftsmotståndarna att vara nöjda, anläggningen kommer att sågas på längden, bredden, tvären och höjden. Annat är inte att vänta, så har det alltid varit, det som kärnkraftsbolagen gör eller som förespråkarna säger har aldrig ansetts tillräckligt bra.Det är ett tecken i tiden att det nu blir klart var anläggningen byggs. Den sittande regeringen har i och med att man enats i kärnkraftsfrågan bidragit till att lösa ett av det moderna Sveriges nationella politiska trauman. Man har också visat för alla som inbillat sig att folkomröstningen om kärnkraften slog fast att kärnkraften till varje pris skall avvecklas att så inte var fallet. Det som uttalades var något helt annat: Att alternativ skulle finnas innan man avvecklade.Realistiska alternativ finns inte och vi borde snarare planera utbyggnad av kärnkraften. Den ger billig, ren och säker ström. Ser man på alternativen är de inte tillräckligt bra. Vind-, våg- och solkraft har alla det problemet med sig att de inte är tillräckligt driftsäkra. En mulen och vindstilla dag ger de inte mycket.Ett annat problem som följer med den stora vindkraftsutbyggnaden är att anläggningarna är farliga för fågellivet. Ornitologer larmar om att de oftast placeras i naturreservat och att deras rotorer klyver fåglar. Särskilt örnar och andra stora rovfåglar, som efter 1970-talens förgiftningar äntligen börjat repa sig, drabbas hårt.Problemen skall inte överskattas och är kanske det pris naturen tvingas betala för att mer förnyelsebar energi skall kunna produceras. Likafullt vore det önskvärt att placeringarna av vindkraftverken skulle ta större hänsyn till natur och djurvärden och att man utreder konsekvenserna innan man bygger anläggningarna inte bara ser vad som händer.Även om man till utbyggnaden av den förnyelsebara elen lägger vattenkraften så räcker det inte till för Sveriges behov om vi skall ha kvar vår levnadsstandard. Då återstår att elda olja och kol om vi inte skall ha kärnkraft. I klartext är det tillgången till el som garanterar att vår elintensiva industri överlever. Och därmed också Sveriges ekonomiska utvecklig och långsiktiga välstånd.

Stort i det tysta

I skuggan av EU-valet kom ett viktigt besked om kärnkraften. SKB, Svensk kärnbränslehantering AB, meddelade att man valt Östhammar i Uppland, nära Forsmarks kärnkraftverk, som plats för slutförvaring av svenskt kärnbränsle.