Ruben Öberg från Västervik Miljö & Energi AB är projektchef för hela ny- och ombyggnaden av reningsverket.
Reningsverket ute på Lucerna har varit i drift dag och natt sedan det byggdes 1972.
Nu har den tekniska livslängden löpt ut. Därför byggs det om och det byggs till med nya byggnader, nya bassänger och ny teknik, medan det fortfarande är i full drift.
Med de speciella förutsättningarna, på ett berg på en ö, omgivet av havet.
För att få mera plats har betongstationen flyttats till Hörtingerum och lite mark har köpts in av grannen Aqua Floating Group.
Kapaciteten kommer i det närmaste att fördubblas för att klara de nya miljökraven som gäller från och med 2026. Reningen ska bli betydlig bättre, så att utsläppen av kväve och fosfor minskar drastiskt.
– Ett steg som bidrar till att återställa balansen i Östersjön för kommande generationer, säger Ruben Öberg, projektchef vid Västervik Miljö & Energi AB.
En varm junieftermiddag visar han runt på bygget han ansvarar för. Sedan ett år har det schaktats och grävts här, i markförberedande arbeten. Det gjuts, det ska rivas och det ska byggas nytt.
– Det svåra är att få ihop allt. Det är så komplext, måste planeras i detalj och det krävs en del väl genomtänkta lösningar, säger Öberg.
En svag doft från bassängerna påminner om vilken verksamhet som bedrivs här.
Hit pumpas spillvatten (avloppsvatten) från Västerviks stad med omnejd, för att senare rinna ut i Östersjön renat som möjligt.
Spillvattnets väg in i reningsverket börjar med grovrensning i galler, sedan sedimentering, biologisk rening, eftersedimentering och slutligen passerar vattnet i sandfilter.
När ombyggnaden är klar 2027 kommer modernast möjliga processteknologi att användas. Och man behöver inte åka långt för att hitta förebilder.
– Det här blir en uppdaterad variant av processtekniken vi, för några år sedan, byggde in i reningsverket i Gamleby, säger Ruben Öberg.
Det som hänt hittills är förberedande arbeten. Till den stora byggstarten pågår upphandlingen och i höst beräknas den komma igång.
Vad kommer det att kosta?
– Vi vet inte exakt. Det finns en förkalkyl som jag inte kan berätta om. Jag vet inte den exakta slutsumman, svarar Ruben Öberg och avböjer vidare kommentarer om uppgifter på 300 miljoner kronor.
Den ena av de två rötgaskamrarna byggs om, den andra är i drift.
Att bygga för 40-50 år framåt innebär att flera nya faktorer måste räknas in. Som att havsytan kan stiga 3,4 meter inom 100 år.
– Vi måste ta höjd för det och förbereda för att kunna valla in området. Det får ske stegvis när det väl krävs.
En yta har sparats för att i framtiden kunna bygga till en ny process för att rena läkemedelsrester.
– Det finns indikationer på att de kraven kan komma att ställas på kommunerna om 10-15 år, säger Öberg.
Man arbetar aktivt med miljö- och hållbarhetsfrågorna. Solcellerna på taket och en gasmotor där metangasen från rötningen används ska göra anläggningen självförsörjande på energi till över 70 procent.
Enligt Öberg har det tagits stor miljöhänsyn. Man har undvikit att fälla träd i ekbackarna där läderbaggen trivs.
Läderbaggen trivs i ekbackarna intill. Den här plåtades vid en inventering i Tinnerö.
Förbrukningen av dricksvatten kommer att minskas betydligt genom att i nya anläggningen återanvända det renade avloppsvattnet i reningsprocessen.
Resterna av rötslammet avvattnas effektivare i de nya maskinerna. Resultatet blir färre transporter till Målserum där slammet blir en del av täckningsmaterial för deponin.
– Vi skapar en renare havsmiljö för Östersjön och säkrar vårt arv till kommande generationer, summerar Ruben Öberg.
Armeraren Marcus Nilsson på botten av bassängen som kläs in i ny betong.
Hur mycket ombyggnaden av reningsverket vid Lucerna kommer att kosta är oklart.
Intill de här bassängerna kommer ytterligare nya att byggas.
Det grävs intill infarten vid reningsverket på Lucerna.