William går i klass fyra och kompisen Jens Johansson, som sitter vid samma bord, går i klass sex. De tragglar med engelska på lektionen under överinseende av läraren Catarina Helleblad. De är nio elever i klass 4-6. En trappa ner i det charmiga gamla faluröda skolhuset finns Sara Melsted med sina sju barn i F 1-2. Några barn i mellanstadiet finns inte, vilket också säger en del om problemen med avfolkningen på landsbygden.
William ser fram emot skolstarten i Hjorted. Han tycker också att det varit bra med inskolningsdagarna för alla elever vid de tre skolorna.
- Det är roligare att det blir en större skola, jag får nya kompisar. Jag tycker inte heller det blir jobbigt att åka skolskjuts en kvart, säger han.
I salen intill sitter tre tjejer och jobbar med samma uppgifter i engelska. Men de är lite mer fundersamma över flytten.
- Det känns så där, lite småpirrigt, säger Felicia Öhman som går i fyran.
Martina Olofsson, som också går i fyran, tycker det känns konstigt detta med nya klasskompisar som hon inte känner. Fanny Helleblad går i femman och hon tycker det är synd att skolan ska läggas ner.
- Det känns tråkigt att lämna vår fröken och få nya lärare.
Läraren Catarina Helleblad berättar att hon och eleverna försökt hitta de bra sakerna med att flytta, de större grupperna och chansen att få nya kamrater.
- Våra elever får bättre möjligheter att lära sig det sociala samspelet, säger Catarina, som skiljs från barnen eftersom hon fått en tjänst på skolan i Gunnebo. Sara Melsted däremot följer med till Hjorted.
1996 blev skolan föräldrastyrd. Det var den enda chansen till räddning den gången. Ända fram till i dag har Blankaholms skolas föräldrastyrelse ansvarat för verksamheten.
Förskolan i Blankaholm blir dock kvar. Kerstin Malmberg har jobbat där ända sedan 1996,
- Utan förskolan skulle landsbygden utarmas ytterligare. Vi kommer att få svårare att locka barnfamiljer till samhället.
Kerstin Malmberg undrar hur det kommer att bli i höst när det inte kommer några barn till skolan.
- Det blir nog en märklig känsla. Skolan har alltid varit en social träffpunkt. Jag känner ett stort vemod och en sorg över att vår skola försvinner.